Flygbolagen varnar nu för att kostnaderna riskerar att driva branschen mot en kris.
Flygbranschen står inför en växande kostnadsbörda då flera avgifter kopplade till luftfartens infrastruktur och statliga tjänster har ökat kraftigt de senaste åren.
En genomgång av avgifterna visar att de flesta av dessa, inklusive passageraravgifter, startavgifter och avgifter för slotkoordinering, har sett en tydlig uppgång sedan 2016.
Det är främst flygbolagen som står för dessa kostnader, vilket påverkar deras lönsamhet direkt. En av de mest anmärkningsvärda ökningarna är terminalavgiften på Arlanda, som har mer än fördubblats under den aktuella perioden. Även efter att ha justerat för inflation kvarstår ökningen, vilket gör att flygbolagen står inför större ekonomiska utmaningar.
Ett exempel som lyfts fram i rapporten är en simulerad passagerarflygning mellan Stockholm Arlanda och Luleå. Här har de sammanlagda avgifterna stigit med hela 34 procent sedan 2016. Detta speglar den bredare trenden i branschen där ökande kostnader försvårar för flygbolagen att hålla priserna nere.
Det finns dock undantag. Trots den generella trenden har vissa avgifter, särskilt från Transportstyrelsen, sett en minskning när de justeras för inflation. Till exempel har avgiften för tillstånd för kommersiella flygtransporter (AOC) sänkts för vissa typer av flygbolag.
Det rapporterar Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.
Den komplexa strukturen kring finansieringen av luftfarten, med avgifter från flera olika aktörer som Swedavia och Transportstyrelsen, gör att branschen nu tvingas hantera en mix av ökande och sjunkande kostnader, beroende på vilka specifika tjänster och tillstånd som behövs.
