Försiktiga leenden utåt – men hårda krav bakom kulisserna.
Just nu läser andra
På ytan ser relationen mellan Storbritannien och Frankrike stabil ut, särskilt i samarbetet kring Ukraina. Men bakom stängda dörrar är tonen en annan. Frankrike sätter press på den nye brittiske premiärministern Keir Starmer och kräver tydliga eftergifter inför den EU-reset han hoppas uppnå.
Frankrike sätter hårt mot hårt
Från försvar till fiske – franska diplomater har tagit en tuff linje i förhandlingarna. Det påminner om tiden då Paris agerade ”bad cop” under brexitprocessen. Med ett avgörande toppmöte i London om mindre än två veckor växer spänningarna.
Frankrike vill exempelvis att Storbritannien inte ska få fri tillgång till EU:s nya försvarsfond på 150 miljarder euro, ungefär 1 750 miljarder kronor samtidigt som de kräver fortsatt tillgång till brittiska fiskevatten, skriver Politico.
– Frankrike har alltid stått fast vid att britterna inte ska gynnas efter brexit, säger François-Joseph Schichan, tidigare fransk diplomat och rådgivare.
Läs också
Tre-delat avtal diskuteras – men många hinder kvar
Just nu pågår intensiva förhandlingar om ett nytt tre-delat samarbetsavtal: en politisk deklaration, ett försvarsavtal och ett tredje område för övrigt samarbete. Ett historiskt toppmöte väntar den 19 maj i London.
Starmer har på kort tid blivit en synlig figur på EU-scenen och brittiska ministrar har deltagit i EU-möten, senast i Polen där utrikesminister David Lammy betonade vikten av ett gemensamt, säkert Europa.
Men Farage-effekten hotar utvecklingen. Reform UK:s framgångar i lokala val har satt press på Starmer, och Nigel Farage har högljutt varnat för att Storbritannien är på väg tillbaka in i EU:s famn.
Säkerhet viktigare än någonsin – men gamla sår skaver
Med Donald Trumps nya politik och en osäker framtid för Nato, vill EU snabbt landa ett säkerhetsavtal med Storbritannien – en kärnvapenmakt och FN:s säkerhetsrådsmedlem. Men i Paris vill man inte låta gamla brexitsår gå obemärkta förbi.
Frankrike säger ja till ökat säkerhetssamarbete, men inte utan garantier. Framför allt vill man undvika att fiske- och försvarsfrågor separeras. Som en fransk tjänsteman uttryckte det:
– Man kan inte förhandla om säkerhet ett år och slåss om makrill året efter.
Splittring inom EU – Frankrike allt mer ensamt
Storbritanniens intresse för försvarsfonden SAFE har väckt irritation i Paris, där man ser brittiskt deltagande som ett hot mot den egna försvarsindustrin. Samtidigt har länder som Tyskland och flera östeuropeiska stater uttryckt frustration över Frankrikes hårdnackade hållning.
Ett möjligt kompromissförslag är att låta Storbritannien delta mot betalning, vilket skulle kunna mildra fransk oro för konkurrens och jobbförlust.
– Frankrikes tvekan är delvis strategisk. Det handlar om att försvarsindustrin inte vill ha fler konkurrenter, säger en källa inom Renew Europe.
Två olika synsätt på Europa
I grunden handlar konflikten om olika sätt att se på Europa efter brexit. Storbritannien ser fortfarande EU som en viktig partner, medan Frankrike tvivlar på britternas lojalitet.
Medan London blickar mot både EU och USA, känner sig Paris sviket av Washington och vill bygga upp ett starkare europeiskt försvar. Det gör att man ställer hårda krav på britterna – men vet att samarbete behövs.
– Om Frankrike och Storbritannien inte samarbetar händer ingenting, säger Schichan. För att Macron ska lyckas med utrikespolitiken, måste han hålla sig nära Starmer.