Mimmo Wiestål Fischetti
Tusentals äldre kämpar ekonomiskt – men är fattigdomen större bland pensionärer än andra grupper?
Att bli pensionär betyder olika saker för olika personer. För vissa är det en efterlängtad frihet efter ett långt arbetsliv, för andra en källa till oro över ekonomin. I takt med att kostnaderna ökat har debatten om ”fattigpensionärer” vuxit sig allt starkare i Sverige. Men hur många äldre lever egentligen under knappa ekonomiska villkor, och hur står de sig jämfört med andra grupper i samhället?
Vad innebär det att vara fattigpensionär?
Begreppet ”fattigpensionär” syftar på äldre vars pension inte räcker till för grundläggande behov som boende, mat, hälsa och vardagliga utgifter. EU definierar relativ fattigdom som en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten – vilket i Sverige 2025 motsvarar ungefär 15 000 kronor i månaden efter skatt. Hamnar man under den gränsen anses man ha svårt att upprätthålla en rimlig levnadsstandard, det skriver Nyheter24.
Två sätt att mäta fattigdom bland äldre
Pensionsmyndigheten beskriver två huvudmått för att bedöma fattigdom bland äldre svenskar:
- Absolut fattigdom: Här handlar det om att inte ha råd med de allra mest grundläggande behoven.
- Materiell och social fattigdom: Syftar på att man saknar resurser för att ha en rimlig levnadsnivå, till exempel råd till kläder, mat, fritidsaktiviteter och oväntade utgifter.
Enligt statistik från 2022 levde 1,3 % av alla personer i Sverige över 65 år i absolut fattigdom.
Så många pensionärer berörs
I början av 2024 bodde drygt 2,2 miljoner personer i Sverige som var 65 år eller äldre, enligt Statistiska centralbyrån. Med 1,3 % i absolut fattigdom innebär det att drygt 28 000 svenska pensionärer lever under mycket knappa förhållanden.
Ser vi till EU:s definition om relativ fattigdom så är andelen högre. Bland yngre pensionärer (65–79 år) räknas cirka 9 % som fattiga. För gruppen 80 år och äldre stiger siffran till 13 %.
Är fattigdom vanligare bland pensionärer än andra?
Många uppfattar att fattigpensionärer är en särskilt utsatt grupp, men statistiken visar att nivåerna bland äldre är jämförbara med resten av befolkningen. I åldern 20–29 år lever 17 % under gränsen för relativ fattigdom, bland 30–49-åringar är siffran 13 % och bland 50–64-åringar ligger andelen på 9 %.
Ensamstående föräldrar och utrikesfödda sticker ut som betydligt mer utsatta. Exempelvis är var tredje ensamstående mamma i Sverige klassad som fattig enligt EU:s definition. För ensamstående kvinnor är siffran 22 %, och bland utrikesfödda 24 %.
Fler äldre fortsätter jobba efter 65
Fenomenet ”jobbonär” – alltså att fortsätta arbeta efter pensionsåldern – har blivit allt vanligare. För vissa handlar det om att få ekonomin att gå runt, för andra är det ett sätt att hålla sig aktiv och delaktig i samhället.
Hur ser det ut i Sverige 2025?
Trots att tusentals äldre har det tufft ekonomiskt är det inte vanligare med fattigdom bland pensionärer än i andra åldersgrupper. Fattigdom finns i hela samhället, och de mest utsatta är ofta ensamstående föräldrar och utrikesfödda snarare än pensionärer som grupp.