Mattias Svensson
Svenska universitetslärare varnar för att många studenter inte längre behärskar grundläggande kunskaper.
För att möta de ökande problemen har arkitektprogrammet vid Lunds universitet ersatt delar av sin kurslitteratur med en enklare bok. En särskild skrivkurs har också införts.
Lektorn Mats Hultman ser ett tydligt skifte i studenternas ordförråd och allmänbildning.
– Jag har faktiskt ett exempel på ett ord som kom upp häromdagen och det är proletär. Jag som är uppvuxen på 70-talet, för mig är proletär ett ord som användes vardagligen och stundligen. Men de här studenterna visste inte vad det betydde, säger han till TV4 Nyheterna.
– Jag känner mig alltid tvungen att förklara att nu menar jag den här perioden, säger han om begrepp som romarriket, medeltiden och renässansen.
På psykologprogrammet vid Uppsala universitet, som har en av de högsta intagningspoängen i landet, har professor Karin Brocki märkt att studenternas tentasvar blivit allt svårare att tolka. Hon har ofta stött på stavfel, särskrivningar och väldigt korta formuleringar. I vissa fall har hon tvingats be studenter att förklara sina svar muntligt eftersom de skriftliga inte gått att förstå.
Brocki anser att många studenter har svårt att hantera större textmängder, vilket också märks i den ökade oron inför tentor. Studenterna vill enligt henne gärna ha exakta och tydliga läsanvisningar, som specifika kapitel i kursboken, för att känna sig trygga.
Även på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet har förändringar noterats. Adjunkt Mats Persson upplever att studenternas inställning till problemlösning har förändrats. Enligt honom finns det nu en tendens att ifrågasätta uppgifter på felaktiga grunder – inte utifrån kunskap, utan snarare för att studenterna inte förstår dem.
Vissa menar till och med att det är fel på själva uppgiften, något Persson ser som ett tecken på ett ifrågasättande utan förankring i faktiska kunskaper. Han betonar att det är problematiskt, särskilt eftersom många av dessa studenter senare kommer att ha maktpositioner i samhället och behöver kunna fatta självständiga beslut – inte bara följa instruktioner.
Samtidigt vill han nyansera bilden och framhåller att de flesta studenter fortfarande är ambitiösa och engagerade. Han menar dock att den förändrade kunskapsbasen inte kan ignoreras, även om det inte är ett akut nationellt krisläge.