Mattias Svensson
USA:s plötsliga militära omklassificering av Grönland väcker starka reaktioner – och tyder på att Donald Trumps ambitioner kring ön långt ifrån är lagda på is.
När Pentagon skickade ut sin kommuniké den 17 juni gick den relativt obemärkt förbi. Då låg fokus på andra globala kriser: oroligheterna i Mellanöstern, Natotoppmötet i Haag och upploppen i Los Angeles. Men budskapet i Pentagon-dokumentet var allt annat än obetydligt: Grönland kommer hädanefter att sortera under det amerikanska nationella försvaret, US Northern Command – och inte längre tillsammans med Danmark och övriga EU-länder.
Den nya militära klassificeringen beskrivs i kommunikén som ett beslut ”i linje med presidentens intentioner och syftar till att stärka försvaret av nationell säkerhet”. Därmed behandlas Grönland som en del av USA:s strategiska inre säkerhet, enligt Regina Svedberg Ågren, utrikesreporter på SVT.
Få dagar innan beslutet bekräftades hade Donald Trump, i en intervju med CNBC, uttryckt att han till och med kunde tänka sig våldsamma medel för att ta kontroll över ön.
Grönländarna själva är tydliga. De är inte till salu – men välkomnar investeringar i landet.
Frågan om Grönland lever alltså vidare. ”Det sker saker i det tysta”, menade en källa med insyn i amerikansk militärpolitik till CNBC, vilket bekräftas av den plötsliga omklassificeringen.
Ur dansk synvinkel är situationen besvärlig. Bara någon vecka tidigare hade Folketinget röstat för att tillåta amerikanska militärbaser på dansk mark – däribland Grönland – vilket kan ses som ett försök att blidka USA.
Samtidigt har Trumps hållning till Europa förändrats. Efter Natotoppmötet sa han: ”De älskar sina länder och de vill ha vår hjälp.” Men det är ännu oklart hur långt USA:s skydd sträcker sig – och vad det i praktiken innebär för den europeiska kontinenten.
