Ida Hansson
Det historiskt låga barnafödandet i Sverige skapar ett växande tryck på välfärden. Professorn Maria Stanfors varnar för systempåverkande effekter, samtidigt som kommuner redan tvingas skära ner på barnomsorg och utbildning.
Digitala hjälpmedel som nattillsyn och medicinrobotar kan bli räddningen för en allt mer pressad välfärd. Med en snabbt växande äldre befolkning och krympande barnkullar, står Sverige inför en demografisk omställning av historiska mått.
– Vi måste hitta nya sätt att kunna erbjuda välfärd. Då tittar man mycket på digitala lösningar, som till exempel nattillsyn och medicinrobotar som kan hjälpa personalen, säger Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR), till SVT.
Bara inom äldreomsorgen kan det behövas 51 800 fler anställda fram till 2033, enligt SKR. Samtidigt varslas förskolepersonal runt om i landet och behovet av förskollärare väntas minska med 14 procent fram till 2028, enligt Skolverket.
I ett försök att förstå varför viljan att skaffa barn minskar har regeringen nu tillsatt en utredning. 2023 föddes endast 1,43 barn per kvinna i Sverige – den lägsta nivån någonsin.
– Vi kommer att se ett avtryck av dagens låga födelsetal i framtida befolkningsstrukturer, säger Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
Konsekvenserna är långtgående. Färre barn i dag innebär färre vuxna i arbetsför ålder i framtiden, vilket påverkar såväl samhällsplanering som pensioner.
Även Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, pekar på allvarliga risker med utvecklingen. Han menar att det på lång sikt kommer bli färre personer som träder in på arbetsmarknaden, samtidigt som en allt större andel av befolkningen kommer att bestå av äldre som behöver försörjas.
