Jens Asbjørn Bøgen
Det blir allt vanligare i takt med att allt mer rekrytering sker digitalt.
Det blir allt vanligare i takt med att allt mer rekrytering sker digitalt.
Bluffjobb ökar i takt med en tuff arbetsmarknad
När arbetsmarknaden förblir konkurrensutsatt utnyttjar bedragare desperata arbetssökande med erbjudanden som låter för bra för att vara sanna.
Den amerikanska konsumentskyddsmyndigheten FTC (Federal Trade Commission) varnar för att bedrägerier som lovar snabba pengar för enkla onlineuppgifter blir allt vanligare – särskilt riktade mot utsatta personer som söker distansarbete.
Det börjar med ett vänligt meddelande
Enligt nyhetsbyrån AP inleds dessa bluffar ofta med ett personligt meddelande via sms eller WhatsApp från någon som utger sig för att vara rekryterare.
Bedragaren kan kommentera ditt CV eller din erfarenhet och bygger gradvis upp förtroende – med målet att locka dig till ett falskt jobb som i slutändan kostar dig riktiga pengar.
Bedragarna blir allt smartare
”De flesta som faller för den här typen av bedrägerier agerar inte dumt,” säger Kati Daffan från FTC till AP.
”Bedragarna är helt enkelt mycket sofistikerade.”
Förlusterna har skjutit i höjden sedan 2020
Rapporterade förluster kopplade till jobbbluffar mer än tredubblades mellan 2020 och 2023.
Och bara under första halvan av 2024 förlorade amerikaner över 220 miljoner dollar på sådana bedrägerier, enligt FTC.
En växande andel av dessa fall gäller så kallade ”task scams” – en nyare, spelifierad variant av traditionellt fusk.
Spelifierade bluffar – en ny trend
Också kallade ”product boosting” eller ”optimeringsuppgifter”, går dessa bluffar ut på att klicka, gilla eller betygsätta innehåll mot påstådda provisioner.
Offren ser hur deras ”intjänade” belopp växer i en app eller på en webbplats – tills de plötsligt får veta att de måste sätta in egna pengar, ofta i kryptovaluta, för att kunna ta ut sin vinst.
Riktiga pengar för fejkjobb
I början får man kanske ut ett litet belopp, vilket bygger upp förtroende. Men snart krävs en förskottsbetalning för att låsa upp högre belopp eller möjligheten att göra uttag.
När du väl satt in pengarna är de borta – precis som bedragaren.
Vem löper störst risk?
Personer som är nya på arbetsmarknaden, de som återvänder efter en paus (till exempel tidigare hemmavarande föräldrar), och immigranter är särskilt utsatta.
Bedragare utnyttjar osäkerhet kring hur arbetsmarknaden fungerar, språkbarriärer eller ekonomisk press för att manipulera sina offer.
För enkelt för att vara sant? Var försiktig
”Om jobbet verkar för lätt, går för snabbt eller börjar med smicker du inte gjort dig förtjänt av – var på din vakt,” säger Eva Velasquez från Identity Theft Resource Center till AP.
Många av dessa bluffar kräver ingen egentlig intervju och lovar att du kan börja arbeta direkt hemifrån.
Den psykologiska fällan
Bedragare spelar ofta på människors behov av att känna sig sedda och uppskattade. Ett enkelt beröm kan skapa förtroende – och i en pressad ekonomi kan även tveksamma erbjudanden kännas värda risken.
”Folk tänker: ’Jag vet att det här är lite skumt, men jag behöver pengarna,’” säger Velasquez.
Så skyddar du dig
Skydda dig genom att ignorera oönskade jobberbjudanden via sms eller WhatsApp – särskilt om de känns överdrivet smickrande.
Betala aldrig för att få betalt, och var skeptisk mot jobb där du ombeds betygsätta eller gilla produkter utan att faktiskt ha tillgång till dem eller ha genomgått en seriös rekryteringsprocess.
