Jens Asbjørn Bøgen
I ett uttalande anklagade Moskva specifikt Storbritannien för att ha drivit en idé som Ryssland bestämt förnekar.
I ett uttalande anklagade Moskva specifikt Storbritannien för att ha drivit en idé som Ryssland bestämt förnekar.
Vad händer?
Ryssland har kategoriskt avvisat alla förslag om att NATO‑trupper skulle kunna placeras i Ukraina som en del av framtida säkerhetsgarantier.
I ett utförligt uttalande som publicerades på måndagen betonade Moskva sin ståndpunkt mitt under de pågående förhandlingarna – med USA och EU som medlare – om Ukrainas framtid.
Särskilt irriterade på Storbritannien
Det ryska utrikesdepartementet riktade särskild kritik mot Storbritannien för att ha drivit frågan, i linje med en välbekant berättelse där London anklagas för att underblåsa vad Moskva betraktar som västerländsk fientlighet.
Tre centrala frågor i fokus
I de internationella samtalen mellan Ryssland, Ukraina, USA och europeiska ledare har tre huvudfrågor seglat upp:
- ett möjligt eldupphör
- territoriella eftergifter
- säkerhetsgarantier
Samtliga är ytterst kontroversiella, och det råder fortfarande stora meningsskiljaktigheter kring hur man ska gå vidare.
Ukraina och EU kräver omedelbart eldupphör
Ukraina, med stöd från flera europeiska länder, kräver ett omedelbart stopp för striderna. Syftet är att möjliggöra förhandlingar under fredliga förhållanden – utan ytterligare förluster av människoliv.
Ryssland har dock avfärdat förslaget om ett tillfälligt eldupphör och förespråkar istället ett heltäckande fredsavtal från första början.
Territoriella eftergifter: en rättslig knäckfråga
Även om Ukraina i princip har uttryckt beredskap att acceptera rysk kontroll över vissa omstridda områden, kvarstår en avgörande tvist:
Ukraina kan möjligen godta den faktiska kontrollen, men Ryssland kräver ett internationellt erkännande av dessa områden som permanent ryska – något som väcker allvarliga farhågor om suveränitet och internationell rättspraxis.
Säkerhetsgarantier en källa till stor oenighet
En av de mest laddade frågorna gäller hur Ukrainas framtida säkerhet ska tryggas.
Europeiska förhandlare har lagt fram förslag om att stationera fredsbevarande styrkor – eventuellt med inslag av NATO – som en skyddsåtgärd.
Men Moskva motsätter sig detta kraftfullt och betraktar varje form av NATO-närvaro i Ukraina som ett direkt hot.
Trump öppen för NATO‑trupper – men detaljer saknas
USA’s president Donald Trump, en nyckelperson i förhandlingarna, har inte uteslutit att NATO‑trupper skulle kunna placeras i Ukraina.
Samtidigt klargjorde NATO’s generalsekreterare Mark Rutte i en intervju att inga konkreta planer för utplacering diskuterades vid det senaste mötet i Vita huset.
Direkta samtal mellan Putin och Zelensky aktuella
Mitt i det diplomatiska spelet verkar en sak förena parterna: behovet av direkta samtal mellan president Putin och president Zelensky.
Donald Trump har uttryckt stöd för ett sådant möte, som han menar är avgörande för att kunna hantera de mest känsliga frågorna direkt.
Zelensky har också ställt sig positiv och bekräftat att idén nu övervägs seriöst.
Moskva: Ingen NATO – ingen kompromiss
Rysslands senaste uttalande lämnar inget utrymme för tolkning: alla säkerhetsarrangemang som innefattar NATO‑trupper är uteslutna.
Trots fortsatt diplomatiskt utbyte drar Moskva tydliga gränser för vad man är beredd att acceptera i ett framtida fredsavtal – något som gör framsteg allt svårare.
