Ida Hansson
Ekonomer varnar för olika risker och pekar på både inflation och hushållens svaga läge.
När blicken riktas framåt för svensk ekonomi råder större samsyn. Prognoserna från TV4:s Ekonområd visar att styrräntan vid årsskiftet väntas hamna på 1,75 procent – en nivå som de flesta tror står sig även om ett år. Swedbanks chefsekonom Mattias Persson menar att räntan ”väntas ligga på 1,75 procent, men kan mycket väl ligga lägre”, och tillägger att svensk ekonomi kan behöva mer stöd för att stärka arbetsmarknaden och tillväxten.
Även Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser 1,75 procent som den mest sannolika nivån om ett år. Han framhåller att detta är deras bedömning förutsatt att inflationen stabiliseras på 2 procent – den så kallade jämviktsstyrräntan.
Totalt tror sex av rådets nio experter på 1,75 procent, medan en bedömer att räntan faller till 1,50 och två ser den stiga till 2 procent.
Redan under hösten kan dock en första sänkning bli verklighet. Sju av nio experter spår att Riksbanken börjar justera ned räntan i september.
Samtidigt kvarstår oenigheten om vad som är rätt väg just nu. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, argumenterar för en snabb sänkning för att stötta hushåll och företag:
– Hushållen är väldigt pessimistiska. Det är kämpigt för många företagare och i det här läget skulle man behöva en stimulans av sänkta räntor för att vi ska få fart på ekonomin och att hushållen ska återfå lite framtidstro och framtidshopp, säger han.
På motsatt sida står Danske Banks Susanne Spector, som varnar för att en för tidig sänkning riskerar att hålla inflationen kvar på en för hög nivå. Hon betonar att eftersom hushållen redan pressas av inflationen är det viktigaste nu att få ner den till målet – först därefter kan räntesänkningar på allvar gynna reallönerna.
Trots skillnaderna i synsätt är Ekonområdet enigt om en sak: dagens besked blir att räntan lämnas oförändrad.
