Mimmo Wiestål Fischetti
Åtta av tio lärare i Sverige upplever att den psykiska belastningen i yrket ökat – och mer än hälften beskriver ökningen som mycket stor. En ny rapport visar att många lärare känner sig oförberedda på att hantera den oro, ångest och psykiska ohälsa som allt fler elever bär med sig in i klassrummet.
Psykisk ohälsa hos elever driver stressen
Enligt rapporten ”Att orka stanna”, framtagen av Stiftelsen Beata i samarbete med Tim Bergling Foundation och Norstat, uppger nästan hälften av lärarna att elevernas försämrade psykiska mående är en direkt orsak till deras egen ökade stress, skriver TV4 Nyheterna.
Hot och våld från elever – både verbalt och fysiskt – beskrivs av många som de mest påfrestande situationerna. Gymnasieläraren Matilda Karlsson, som varit med och författat rapporten, menar att skolans verklighet ofta skiljer sig kraftigt från vad lärarstudenterna förbereds för.
– Lärarutbildningen rustar inte tillräckligt för det känslomässiga trycket. Många nya lärare möter hot, kriser och svåra samtal med föräldrar i affekt, säger hon.
Flera roller utöver läraryrket
Rapporten visar att många lärare upplever att de förväntas ta på sig roller långt utanför sin profession – som psykolog, socialarbetare och administratör.
– Jag har många elever som kämpar med oro, ångest och panikattacker. För att kunna undervisa måste jag först möta deras mående. Det är en del av verkligheten idag, säger Matilda Karlsson.
Hon beskriver det som ett samhällsproblem där ungas psykiska ohälsa spiller över på skolan. Den ständiga tillgången till nyheter och sociala medier gör att eleverna bär på en oro som lärarna i allt större utsträckning måste hantera.
Behov av stöd och kompetensutveckling
Trots den växande pressen finns det faktorer som gör att många stannar i yrket. Den största drivkraften är känslan av att göra skillnad för eleverna, följt av det stöd man ändå upplever från skolledning och kollegor.
För att lätta på trycket efterfrågar lärarna nu fler stödfunktioner på skolorna, bättre arbetsmiljö och minskad administration. Dessutom vill man se riktad kompetensutveckling som möter de nya krav som dagens klassrum ställer.
– Det finns ingen enkel lösning eftersom alla skolor och elever är olika. Men vi måste börja med att se vilka situationer lärarna faktiskt ställs inför – och ge dem verktyg för att hantera det, säger Matilda Karlsson.
En yrkeskår på gränsen
Undersökningen, som omfattar över 1 000 lärare från förskola till gymnasium, genomfördes i april 2025. Resultaten visar tydligt att lärarkåren står inför en växande utmaning: att klara sitt kärnuppdrag samtidigt som de tvingas agera psykologer, krishanterare och ibland även skyddsnät för en generation elever som mår allt sämre psykiskt.
