Jens Asbjørn Bøgen
De palestinska organisationerna spelade alla en nyckelroll i att lämna in bevis till Internationella brottmålsdomstolen (ICC), vilket ledde till en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
De palestinska organisationerna spelade alla en nyckelroll i att lämna in bevis till Internationella brottmålsdomstolen (ICC), vilket ledde till en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Vad händer?
USA har infört sanktioner mot tre palestinska människorättsorganisationer som uppmanat Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att utreda Israel för misstänkt folkmord i Gaza.
De berörda organisationerna har haft en central roll i de juridiska insatserna för att uppnå internationell granskning av Israels militära agerande under den pågående konflikten.
Målinriktade organisationer kopplade till ICC-fallet
De sanktionerade organisationerna är Palestinian Centre for Human Rights och Al Mezan Center for Human Rights, båda baserade i Gaza, samt Al-Haq med säte i Ramallah.
Alla tre spelade en avgörande roll när de i november 2023 lämnade in bevis till ICC med krav på en utredning av israeliska flyganfall, blockaden av Gaza och tvångsförflyttning av civila.
ICC svarar med arresteringsorder
Nästan ett år efter inlämningen från de palestinska organisationerna utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, den tidigare försvarsministern Yoav Gallant och den högt uppsatte Hamas-ledaren Ibrahim al-Masri.
De anklagas för misstänkta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med det pågående kriget i Gaza.
USA’s långvariga motstånd mot ICC
USA har länge varit kritiska till ICC, särskilt när dess åtgärder riktats mot amerikanska eller allierade företrädare.
Under president Donald Trump infördes sanktioner mot ICC-domare och dåvarande chefsåklagare som svar på utredningar som rörde både Israel och påstådda amerikanska krigsförbrytelser i Afghanistan.
Washington erkänner inte domstolens jurisdiktion.
ICC’s globala mandat och begränsade räckvidd
ICC grundades 2002 och har mandat att åtala för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord – men endast inom sina 125 medlemsländer.
Flera stormakter, däribland USA, Kina, Ryssland och Israel, erkänner inte dess rättsliga auktoritet, vilket kraftigt begränsar domstolens genomslagskraft i politiskt känsliga fall.
Sanktioner efter folkmordsforskares resolution
Sanktionerna infördes bara dagar efter att International Association of Genocide Scholars, den största organisationen i sitt slag, antog en resolution som slog fast att Israels agerande i Gaza uppfyller den juridiska definitionen av folkmord.
Beslutet bidrog till ett växande internationellt bekymmer över krigets konsekvenser för civilbefolkningen.
Israel avvisar folkmordsanklagelser
Som svar på resolutionen kallade Israel anklagelsen för ”skamlig” och anklagade organisationen för att ha gått på ”Hamas lögner”.
Israels företrädare avvisar fortsatt internationella rättsliga försök att ställa landets ledare till svars och menar att dessa är politiskt motiverade och saknar förståelse för konfliktens komplexitet.
Krigets bakgrund
Det nuvarande kriget inleddes i oktober 2023, när Hamas-krigare genomförde en överraskningsattack mot södra Israel. Attacken dödade 1 200 personer och ledde till att omkring 250 togs som gisslan och fördes till Gaza.
Israels militär svarade med en omfattande offensiv riktad mot Hamas, men som också orsakat stor förödelse.
Den humanitära krisen fördjupas
Sedan kriget bröt ut har israeliska militäroperationer enligt uppgift dödat omkring 63 000 personer i Gaza.
Nästan varje invånare har tvingats fly minst en gång, och området lider nu av akut brist på livsmedel.
Ett internationellt organ för hungermätning har klassificerat delar av Gaza som drabbade av svält.
