Mimmo Wiestål Fischetti
Sverige har länge varit en stark röst för frihandel och öppna marknader. Men samtidigt växer motståndet från vänstersidan, där partier vill se en politik som påminner mer om Donald Trumps tullhöjningar än om klassisk svensk frihandel, skriver Benjamin Dousa (M).
Sverige står i centrum för frihandeln
Som ett litet och exportberoende land är Sverige särskilt beroende av internationell handel. När USA under president Donald Trump höjer tullar och skapar osäkerhet för världsekonomin, blir det ännu viktigare för svenska företag att hitta nya marknader.
Enligt Expressen har regeringen därför valt att satsa på frihandelsavtal som kan öppna dörrar för export och skapa fler jobb. Men trots breda vinster för både företag och löntagare möter frihandeln starkt motstånd från tre partier i riksdagen: Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Socialdemokraterna tvekar på frihandelsavtal
Trots att Socialdemokraterna officiellt talar varmt om handel, har de i praktiken ofta bromsat. De ställde sig exempelvis inte bakom regeringens förslag om ett snabbspår för fler frihandelsavtal, och deras ledamöter i EU-parlamentet röstade inte för avtalet mellan EU och Kanada.
Miljöpartiet röstar nej gång på gång
Än mer konsekvent har Miljöpartiet sagt nej. De har motsatt sig avtal med Japan, Singapore, Vietnam, Sydkorea, Kanada och flera latinamerikanska länder. När det för några år sedan diskuterades ett stort frihandelsavtal mellan EU och USA, som hade kunnat stärka både europeisk och svensk ekonomi, var även det något Miljöpartiet aktivt motarbetade.
Dessutom bidrar de till att fördröja förhandlingar genom att kräva mål som inte direkt har med handel att göra. Det har bland annat bidragit till att EU ännu inte slutit avtal med Indien – trots att förhandlingarna pågått i nästan två decennier.
Vänsterpartiet ser handel som maktspel
Vänsterpartiet är de mest kritiska. De beskriver frihandelsavtal som koloniala strukturer och vill i stället fokusera på bistånd. Men forskning och erfarenhet visar att fri handel ofta är ett mer effektivt verktyg för att minska fattigdom och skapa tillväxt.
Frihandel öppnar dörrar för svenska företag
Regeringen driver på för nya avtal med regioner som Mercosur i Sydamerika, Indien och Gulfstaterna. Bara avtalet med Mercosur väntas kunna skapa hundratusentals nya jobb i EU och göra vardagsvaror billigare i Sverige. Även diskussioner med Australien, Thailand och Malaysia pågår.
En politik som sänker tullar och undanröjer hinder stärker både svensk konkurrenskraft och konsumenternas plånböcker.
Två olika vägar framåt
Sverige har i dag positionen som världens kanske starkaste frihandelsvän. Men den politiska riktningen är långt ifrån självklar. Medan regeringen vill bygga fler öppna dörrar för svenska företag, driver oppositionen på vänsterkanten en politik som riskerar att stänga dem – en linje som alltmer påminner om Trumps protektionism.
