Jens Asbjørn Bøgen
Den ryska regeringen undersöker alla möjliga alternativ inför den kommande budgetdeadlinen.
Den ryska regeringen undersöker alla möjliga alternativ inför den kommande budgetdeadlinen.
Vad händer?
Trots president Vladimir Putins offentliga försäkringar om att skatterna inte skulle höjas överväger ryska tjänstemän att höja mervärdesskatten (moms) för att begränsa det växande budgetunderskottet, uppgav fyra källor för Reuters.
Det föreslagna steget kommer när Ryssland förbereder sig på att lägga fram sitt budgetförslag i parlamentet den 29 september. Även om debatt väntas blir centrala budgetposter i regel förhandsgodkända av Putin och genomgår sällan större förändringar.
Växande budgettryck från det kostsamma kriget
Nu, under det fjärde året av kriget mot Ukraina, känner Ryssland den ekonomiska pressen. Trots att inkomst- och bolagsskatterna redan höjts 2025 tvingades regeringen i maj tredubbla sin underskottsprognos till 1,7 % av BNP.
Den siffran väntas nu överskridas. Även det lägre målet om ett underskott på 0,9 % för 2026, som sattes i en tidigare budgetlag, framstår enligt tjänstemän och statliga medier som alltmer orealistiskt.
Momshöjning kan halvera underskottet, säger insatta
Enligt fyra källor med insyn i de interna diskussionerna överväger myndigheterna att höja momsen från 20 % till 22 %, något som först rapporterades av det oberoende mediet The Bell.
Beräkningar från Reuters antyder att höjningen skulle kunna halvera det prognostiserade underskottet för 2026.
En källa noterade att eftersom försvars- och socialutgifterna i praktiken är orörbara är en höjd skatt ”det enda alternativet” som återstår för att nå de finansiella målen utan att bryta mot budgetreglerna kopplade till oljeintäkterna.
En avgörande intäktskälla
Momsen står i dag för omkring 37 % av Rysslands statliga budgetintäkter. En liten höjning kan få stor effekt – särskilt när regeringen vill minska sitt beroende av reservfonderna.
Källor uppgav att skatteändringen övervägs för budgeten 2026, under förutsättning att den nuvarande budgetregeln – som styr oljevinster över 60 dollar per fat till reserver – förblir i kraft.
Tillväxten bromsar in, inflationen förblir hög
Trots pågående västliga sanktioner har Rysslands ekonomi lyckats växa, om än i långsammare takt. BNP-tillväxten väntas sjunka till omkring 1 % 2025, från 4,3 % året innan.
Samtidigt ligger inflationen envist kvar över 8 %, medan en stor del av arbetskraften – och cirka 40 % av budgetintäkterna – numera går till försvars- och säkerhetsutgifter.
Nedskärningar uteslutna när krigsutgifterna fortsätter
President Putin har uttryckt frustration över den avmattade ekonomin men klargjort att försvarsutgifterna måste fortsätta för att stödja kriget i Ukraina. Eftersom sociala program är politiskt känsliga framstår nedskärningar som osannolika.
”Det finns knappt något kvar att skära ned på”, sade en regeringskälla till Reuters. ”Det är som att klippa en griskulting – mycket skrik, liten nytta.”
Budgetregel och oljeintäkter i fokus
Finansminister Anton Siluanov har bekräftat Rysslands åtagande till budgetregeln, som styr överskjutande energiintäkter till reserver. Fonden innehåller i dag omkring 4 biljoner rubel i likvida medel, varav 447 miljarder är avsatta för att täcka underskottet i år.
De globala oljemarknaderna fortsätter att påverka Rysslands strategi, särskilt eftersom Indien nu står under amerikanskt tryck att minska sina ryska oljeimporter som en del av sanktionspolitiken.
Putin lovar stabilitet, men frågor kvarstår
Putin lovade tidigare att det inte skulle bli några större skatteförändringar före 2030, efter de omfattande höjningarna 2025. Nyligen uppmanade han regeringen att öka intäkterna genom produktivitetsvinster – inte nya skatter.
Insatta menar dock att produktivitetsförbättringar ensamma inte kommer att räcka för att täppa till budgetgapet, särskilt när militärutgifterna är skyddade och sociala nedskärningar ger minimala besparingar.
Centralbanken ger försiktigt stöd till momshöjning
Elvira Nabiullina, chefen för Rysslands centralbank, gav ett försiktigt stöd till en momshöjning efter ett möte den 12 september och sade att ökade intäkter vore att föredra framför ett växande underskott.
Hon kopplade underskottets storlek till bankens möjlighet att sänka de nuvarande höga räntorna på 17 % – en nivå som anses vara för hög för att möjliggöra meningsfull tillväxt.
Låneutrymme finns, men till högt pris
Även om Putin har sagt att Rysslands låga skuldsättning ger utrymme för att låna är kostnaden hög. Statens låneräntor ligger runt 13 %, och ränteutgifterna beräknas uppgå till cirka 2 % av BNP år 2025.
När inflationen biter sig fast och tillväxten mattas av står Kreml inför svåra val: höja skatter, skära i utgifter eller förlita sig mer på dyr upplåning.
