Ida Hansson
Från signaler i luften till varningsskott – flygvapnet är redo att agera för att försvara gränserna.
Den senaste bekräftade ryska kränkningen av svenskt luftrum skedde förra sommaren. Då gick två Jas-39 Gripen upp för att avvisa ett ryskt plan över Gotlands södra spets. Flygvapenchefen Jonas Wikman beskriver hur rutinen ser ut vid liknande situationer:
– Om det blir en kränkning så flyger vi upp och tar kontakt med flygplanet, exempelvis över radio eller genom att vingtippa vid planet. Vi får uppmärksamheten och leder det bort från svenskt eller allierat territorium. Nästa steg skulle kunna vara varningsskott och om hotet utvecklas har vi alla mandat som behövs för att avvärja det, säger han i Nyhetsmorgon.
Att hotbilden i regionen har skärpts är tydligt, enligt Wikman. Han beskriver säkerhetsläget som allvarligt och menar att Ryssland uppträder allt mer aggressivt och respektlöst, något som både påverkar situationen i stort och behovet av att Sverige markerar vid sina gränser.
Samtidigt framhåller han att försvaret i nuläget har de resurser som krävs, men att det även finns möjlighet att förstärka om utvecklingen skulle kräva det.
Även internationellt har markeringarna varit starka. Natos generalsekreterare Mark Rutte gjorde under gårdagen klart att alliansen är redo att försvara varje centimeter av medlemsländernas territorium.
Senare samma kväll ställde sig Sveriges statsminister Ulf Kristersson bakom samma budskap och betonade att Sverige fullt ut stödjer alliansen i en tid där spänningarna i närområdet ökar.
