Mimmo Wiestål Fischetti
Ursula von der Leyen har blivit den europeiska rösten som når direkt in till Vita huset. Men för att hålla Donald Trumps uppmärksamhet tvingas EU betala ett högt pris.
Ett samtal efter attacken i Kyiv
När en massiv rysk drönarattack nyligen slog hårt mot EU-delegationen i Kyiv, väntade inte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på diplomatiska rutiner. Hon ringde direkt till USA:s president Donald Trump. Enligt två EU-källor visade hon honom attacken som bevis för att Vladimir Putin inte håller sina löften.
Det direkta samtalet var inte en engångshändelse. De två ledarna har sedan i somras regelbundna kontakter, något som flera europeiska diplomater menar har bidragit till att Trump tagit en allt hårdare ton mot Moskva, skriver Politico.
Från Putin-vänlig till Ukraina-stödjande
I början av Trumps andra mandatperiod fanns en oro i Bryssel över att EU var utestängt från de avgörande samtalen om kriget i Ukraina. Trump hade då visat en tydlig vilja att anpassa sig till Kremls retorik. Men sedan juni har relationen förändrats.
När Trump nyligen kallade Ryssland för en ”papperstiger” och lyfte fram ukrainarnas kampvilja, skedde det efter samtal med både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och von der Leyen. Enligt EU-källor var även USA:s utrikesminister Marco Rubio närvarande i diskussioner där hårdare sanktioner mot Moskva stod i centrum.
Den nya rösten för Europa
Frågan om vem man egentligen ska ringa om man vill prata med Europa har länge gäckat amerikansk diplomati. Men nu framstår von der Leyen allt mer som den självklara kontakten.
Trump har inte alltid koll på hennes formella roll och har ibland beskrivit henne som om hon ”styrde över flera länder”. Men just detta har gjort det enklare för henne att framstå som Europas röst.
EU-tjänstemän medger samtidigt att priset är högt. Von der Leyen har tvingats till stora eftergifter på både handelsområdet och regleringen av Big Tech för att behålla sin särställning hos Trump.
En vändpunkt i Kanada
Ett avgörande skede kom under G7-mötet i Kanada i juni. Där höll von der Leyen ett enskilt möte med Trump om handelsfrågor. Efter det ökade kontakterna kraftigt.
Trump bjöd senare in henne till Skottland för att slutföra ett handelsavtal. Förhandlingarna var raka, utan tekniska detaljer – precis som Trump föredrar. Han började med att kräva 35 procents tullar, men efter hårda diskussioner landade det på 15. Trots att avtalet i Europa ses som ensidigt, imponerade hennes hårda förhandlingsstil på presidenten.
”En enormt stark kvinna”
Trump har sedan dess talat om von der Leyen i ovanligt positiva ordalag. Hon har kallats ”tremendous woman”, ”väldigt smart” och ”en vän”. Ett skarpt avsteg från hur han tidigare avfärdat andra europeiska ledare.
När hennes plan drabbades av störningar i GPS-systemet över Bulgarien, kommenterade Trump snabbt episoden – ett tecken på att de två redan diskuterat saken privat.
Ensam europeisk röst i Vita huset
När europeiska ledare i augusti besökte Washington var von der Leyen den enda företrädaren för EU:s institutioner som fanns på plats. Signalen var tydlig: Bryssel vill tala med en röst, och den rösten är hennes.
Men det har inte alltid varit smidigt. I början gick kontakterna trögt, delvis på grund av snabba personalbyten i Vita huset. Numera ringer Trump dock ofta själv – direkt och utan protokoll. Det har gjort den personliga relationen till avgörande valuta.
Priset för inflytandet
Att ha Trumps öra innebär dock inte att EU kan diktera villkoren. Von der Leyens mjukare linje kring Big Tech har redan fått kritik hemma i Europa. Även handelsavtalet med USA har kallats för förnedrande.
Men i ett EU som ofta talar med många röster har hennes roll som direktkanal till Vita huset blivit central. Frågan är bara hur länge den varar – för som en av EU-källorna påpekade:
”Trump gör i slutändan alltid som han själv vill.”
