Kathrine Frich
De nuvarande spänningarna väcker minnen från 1960-talet, då kapprustningen under kalla kriget hotade att sprida sig ut i rymden.
De nuvarande spänningarna väcker minnen från 1960-talet, då kapprustningen under kalla kriget hotade att sprida sig ut i rymden.
Ryssland anklagas för att jaga NATO-satelliter
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har slagit larm om Rysslands ökade aktiviteter i rymden.
Han sade att två ryska övervakningssatelliter har ”förföljt” satelliter som används av Bundeswehr, vilket väckt oro bland NATO-allierade för möjliga fientliga handlingar i omloppsbana.
Oro uttrycktes på konferens i Berlin
På en säkerhetskonferens i Berlin varnade Pistorius för att Ryssland och Kina snabbt expanderar sin förmåga att föra krig i rymden.
Han betonade att Moskvas satelliter verkar skugga Intelsat-systemen – nät som de tyska styrkorna och deras partners förlitar sig på för kommunikation och samordning.
Krav på avskräckning i rymden
Pistorius menade att tiden är inne för att inleda samtal om hur en trovärdig avskräckning i rymden kan utvecklas.
Han beskrev Rysslands manövrer som en farlig ny front i den pågående konflikten mellan Moskva och väst, och uppmanade NATO-länderna att ta rymdsäkerheten på lika stort allvar som försvar på land, i luften och till sjöss.
Kina och Ryssland försöker hinna ikapp
USA har länge dominerat både civil och militär rymdteknologi och skapade till och med Space Force 2019.
Men Ryssland och Kina har försökt minska avståndet.
Redan 2013 testade Kina en missil som kunde nå satelliter i höga banor – något som väckte oro för att USA:s mest känsliga tillgångar kan vara måltavlor.
Ekon från kalla kriget
De nuvarande spänningarna påminner om 1960-talet, då kapprustningen nästan spred sig till rymden.
Ett fördrag som undertecknades 1967 slog fast att månen och planeterna skulle användas fredligt för hela mänskligheten.
Men historien visar hur bräckliga sådana avtal är, särskilt när stormakter söker militära fördelar.
Ryssland blockerar FN-resolution
Nya debatter i FN har belyst riskerna. 2024 lade USA och Japan fram ett resolutionsförslag för att bekräfta förbudet mot kärnvapen i rymden.
Ryssland lade in sitt veto och föreslog i stället ett tillägg som skulle förbjuda alla vapen i omloppsbana – inte bara massförstörelsevapen.
Skillnaderna satte avtalet under stark press.
NATO ser kärnvapenhot i omloppsbana
Västliga allierade fruktar att Moskva utvecklar metoder för att slå ut satelliter, möjligen med kärntekniska förmågor.
Ett sådant angrepp skulle kunna lamslå GPS och militära kommunikationssystem – avgörande för både NATO och Kina.
Oro har vuxit efter upprepade rapporter om att ryska satelliter manövrerat farligt nära västerländska rymdfarkoster.
Trump driver på projektet ”Golden Dome”
I Washington har president Donald Trump intensifierat USA:s svar.
Vid återkomsten till Vita huset förklarade han att Amerika är ”överlägset ledande” i rymden.
Tillsammans med försvarsminister Pete Hegseth tillkännagav han projektet ”Golden Dome” – en plan som påminner om Ronald Reagans ”Star Wars”-system för att skydda satelliter och avlyssna fientliga missiler.
USA:s försvarsledning: rymden är den avgörande stridsarenan
Pete Hegseth har beskrivit rymdkrigföring som ”det viktigaste området” för USA.
Han och Trump menar att rymden nu är central för försvaret av Amerika och dess allierade, och att nya investeringar är nödvändiga för att möta hoten från Rysslands och Kinas framsteg.
