Statsminister Ulf Kristersson anser att det mesta talar för att Ryssland ligger bakom de senaste luftrumsincidenterna i Europa. Han varnar samtidigt för att liknande händelser kan inträffa i Sverige, säger han i TV4:s Nyhetsmorgon.
Just nu läser andra
Vad har hänt den senaste tiden?
De senaste veckorna har flera drönare observerats över Danmark och Norge, vilket tvingat flygplatser att stänga tillfälligt. I Estland kränktes luftrummet nyligen av tre ryska stridsflygplan. Och för drygt två veckor sedan sköt Polen ner drönare i samband med ryska flyganfall mot Ukraina. Tillsammans tecknar händelserna en oroande bild av ett mer aggressivt och oförutsägbart läge i Europas närområde.
”Kan lika gärna ske här”
Kristersson betonar att Sverige inte kan uteslutas från riskbilden. ”Vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss,” säger han i TV4:s Nyhetsmorgon. Budskapet: svenska myndigheter och samhällsviktiga verksamheter måste räkna med försök att störa, testa och påverka – också i fredstid.
Ursprunget i Danmark och Norge: fortfarande oklart
När det gäller drönarna som synts i Danmark och Norge är ursprunget ännu inte fastställt. Trots det menar Kristersson att ”allt talar” för att Ryssland ligger bakom även dessa observationer. Samtidigt understryker han att länder är försiktiga med att peka ut en stat innan bevisen är entydiga.
Polen och Estland: tydligare kopplingar
Statsministern har tidigare sagt att det rörde sig om ryska drönare som avsiktligt kränkte Polens luftrum. I Estland handlade det om tre ryska stridsflyg som gick in över landets gräns. Tillsammans stärker de här händelserna bilden av systematiska ryska provokationer mot Natoländer och grannar.
Samlar partiledarna om läget
För att informera och förankra lägesbilden har Kristersson kallat riksdagens samtliga partiledare till möte om säkerhetsläget på måndagen. Syftet är att gå igenom de senaste incidenterna, bedömningarna från ansvariga myndigheter och vilka åtgärder som kan bli aktuella om hotnivån skulle förändras.
Därför spelar drönarincidenterna roll
Läs också
Drönare och snabba luftrumskränkningar kan användas för att kartlägga försvar, testa beredskap eller skapa störningar i kritisk infrastruktur. Händelserna i Norden, Polen och Estland visar hur låg tröskeln är för den här typen av påfrestningar – och varför Sverige behöver fortsatt fokus på övervakning, samverkan och robusthet.