Jens Asbjørn Bøgen
Om uppgifterna stämmer skulle Kuba vara den näst största bidragsgivaren av soldater till den ryska armén.
Om uppgifterna stämmer skulle Kuba vara den näst största bidragsgivaren av soldater till den ryska armén.
Vad händer?
Enligt Reuters leder Trump-administrationen en global diplomatisk kampanj för att motsätta sig en kommande FN-resolution som uppmanar USA att häva sitt decennier gamla embargo mot Kuba.
Ett dokument från det amerikanska utrikesdepartementet, som Reuters tagit del av, beskriver en strategi för att påverka den internationella opinionen genom att framställa Kuba som en allierad till Rysslands krigsinsats i Ukraina.
Kuba anklagas för att stödja Ryssland i kriget i Ukraina
Kärnan i USA:s argument är anklagelser om att mellan 1 000 och 5 000 kubanska medborgare slåss tillsammans med ryska trupper i Ukraina.
Om uppgifterna är korrekta är Kuba näst efter Nordkorea när det gäller att bidra med utländska soldater till konflikten.
Nytt budskap i gammal strid
USA har länge motsatt sig FN-resolutionen, men årets budskap tar en ny riktning.
I stället för att enbart fokusera på juridiska detaljer eller humanitära undantag kopplar Trump-administrationen nu Kuba till globala konflikter och framställer embargot som ett verktyg för att motverka aggression och försvara demokratiska värden.
Washington vill ha nejröster – men accepterar även nedlagda röster
Det icke-hemligstämplade dokumentet, daterat den 2 oktober, uppmanar diplomater att uppmuntra länder att rösta mot resolutionen.
Det framhåller dock att även nedlagda röster eller frånvaro skulle betraktas som diplomatiska framgångar.
Målet är att kraftigt minska antalet länder som stöder Kuba i generalförsamlingen.
Årlig FN-resolution får fortsatt brett stöd
Den icke-bindande resolutionen har antagits med överväldigande stöd varje år sedan 1992.
År 2022 röstade 187 länder för, medan endast USA och Israel röstade emot. Moldavien lade ned sin röst.
Trots att omröstningen är symbolisk ser Washington den som en viktig diplomatisk stridsfråga.
Kuba har ännu inte svarat
Kubanska representanter vid Förenta nationerna har ännu inte gjort några offentliga uttalanden som svar på USA:s påståenden.
Anklagelserna – särskilt de om kubanska legosoldater i Ukraina – markerar en tydlig skärpning av retoriken kring embargot och relationen mellan USA och Kuba.
Trump skärper sanktionerna
Sedan han återvände till makten har president Trump intagit en allt hårdare linje mot Kuba.
Hans administration har återinfört ön på listan över stater som stöder terrorism, skärpt finansiella och resebegränsningar och infört sanktioner mot utländska medborgare som tar emot kubanska läkaruppdrag – en viktig inkomstkälla för Kuba utomlands.
Hårdare tag mot Kuba, ökat tryck på Ryssland
Trump har också skärpt sin hållning mot Ryssland genom att hota med sanktioner mot köpare av rysk olja och godkänna delning av amerikansk underrättelseinformation med Ukraina.
Tjänstemän hävdar nu att Kubas stöd till Ryssland ytterligare motiverar ökat tryck på Havanna och närmare samordning mellan västallierade.
USA skyller krisen på Kubas ledarskap
Enligt dokumentet vill USA ändra berättelsen: den fördjupade krisen på Kuba beror, menar man, på regeringens misskötsel – inte på amerikanska sanktioner.
Ön genomgår just nu sin värsta ekonomiska kris på flera decennier, med allvarliga brister, förfallen infrastruktur och skenande inflation.
Uppgifter om kubanska legosoldater väcker oro
Dokumentet lyfter fram påståenden om rekrytering av kubanska medborgare som utländska soldater i Ukraina.
Ukrainska tjänstemän ska enligt uppgift ha varnat amerikanska lagstiftare för att denna verksamhet växer och beskrivit den som en medveten strategi från Rysslands sida för att förstärka sina frontlinjer med utländsk arbetskraft.
Människorättsargument förlorar kraft
Tidigare år försökte USA påverka omröstningen genom att peka på Kubas bristande respekt för mänskliga rättigheter och på amerikanska undantag för mat och medicin.
Årets skifte – att koppla Kuba till globala konflikter – ses som ett mer övertygande och riskfyllt argument.
Regionala spänningar ökar
Utöver Ukraina oroar sig USA för Kubas inflytande på västra halvklotet, särskilt dess band till Venezuela.
Nyliga amerikanska flyganfall riktades mot båtar som smugglade droger från Venezuela. Som svar anklagade Kubas utrikesminister Washington för att använda kampen mot narkotika som förevändning för militär aggression.
Kuba varnar för eskalation
Den 4 oktober fördömde Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez USA:s agerande i regionen och uppmanade FN att förhindra ytterligare eskalation.
Han avfärdade Washingtons motivering för militära operationer i Karibien som ett ”grovt och löjligt svepskäl” och varnade för en större regional konflikt som drivs på av amerikansk aggression.
