Mimmo Wiestål Fischetti
Den tidigare FBI-chefen James Comey åtalas på onsdagen i Alexandria, Virginia – bara några kilometer från Washington. Händelsen väntas dra enorm uppmärksamhet och markerar början på en uppmärksammad rättsprocess med stora politiska insatser för både president Donald Trump och hans gamla fiende.
En uppgörelse laddad med hämnd och symbolik
För Trumps kritiker framstår åtalet som en politiskt motiverad uppvisning – ett försök att förödmjuka en motståndare och varna andra från att gå emot presidenten. Men för Trump själv är processen snarare en sorts revansch mot den man han länge betraktat som ett hot, det skriver The Hill.
Trump har ofta skyllt Comey för att ha eldat på misstankarna om ryska kopplingar till hans valkampanj 2016 – misstankar som kastade en skugga över hela hans första mandatperiod. När Comey åtalades i september jublade Trump på sociala medier och kallade det “rättvisa i Amerika”, samtidigt som han beskrev den tidigare FBI-chefen som “en av de värsta människor vårt land någonsin har sett”.
Comey: ”Vi kommer inte leva på våra knän”
Comey själv förnekar alla anklagelser. I en video på Instagram sade han att han och hans familj länge vetat att det finns ett pris att betala för att stå upp mot Donald Trump. “Vi kommer inte leva på våra knän – och det borde inte ni heller”, sade han.
Orden tolkades som en hänvisning till hans dotter, Maurene Comey, som tidigare i år fick sparken som federal åklagare och nu stämt staten. I samma video uttryckte Comey sorg över hur Justitiedepartementet förändrats, men välkomnade samtidigt möjligheten att rensa sitt namn i rätten.
Ett högriskspel för båda sidor
Om Comey frikänns skulle det bli ett hårt slag mot Trump och hans försök att rättfärdiga åtalet. Det skulle också väcka nya frågor om hur processen mot Comey egentligen uppstod – och om den är en del av ett bredare mönster där presidenten använder rättssystemet för att attackera sina fiender.
Men en fällande dom skulle stärka Trumps argument om att en “djup stat” länge försökt underminera honom. Den skulle också ge vind i seglen åt både honom och hans närmaste allierade, som FBI-chefen Kash Patel och justitieminister Pam Bondi.
Bondi i skottlinjen
Pam Bondi hamnade själv i blåsväder under en utfrågning i senaten på tisdagen. Demokratiska senatorer ifrågasatte hennes nära band till presidenten efter att ett foto visat henne äta middag med Trump kvällen innan åtalet mot Comey offentliggjordes.
Bondi vägrade dock svara på frågor om vad de diskuterat. “Jag tänker inte prata om några samtal jag har – eller inte har haft – med presidenten,” sade hon.
Hon undvek också att svara direkt på senator Amy Klobuchars fråga om Trumps uppmaning på sociala medier i september – där han tycktes instruera Bondi att väcka åtal mot Comey. “Presidentens åsikter är redan välkända,” svarade Bondi.
Ett nytt kapitel i maktkampen
Trumps inlägg, adresserat till “Pam”, beskrev Comey och andra kritiker som ett hot mot landets “rykte och trovärdighet”. Inlägget väckte starka reaktioner – inte minst för att en sittande president öppet tycktes beordra sin justitieminister att agera mot politiska motståndare.
Samma inlägg innehöll också kritik mot den tidigare federale åklagaren Erik Siebert, som avgick tidigare i år efter att ha vägrat väcka åtal mot New Yorks delstatsåklagare Letitia James – ännu en av Trumps uttalade fiender.
Efter Sieberts avgång tog den lojala Trump-anhängaren Lindsey Halligan över rollen. Det var hon som säkrade Comeys åtal – men anklagelseskriften är tunn, bara drygt en och en halv sida lång, vilket fått flera jurister att ifrågasätta styrkan i fallet.
Kärnan i åtalet
Comey står anklagad för att ha lämnat falska uppgifter till kongressen och för att ha försökt hindra ett kongressförhör. Anklagelserna kretsar kring ett utbyte mellan Comey och senator Ted Cruz under en utfrågning 2020.
Cruz menar att Comey ljugit när han 2017 sade att han inte gett någon inom FBI tillåtelse att vara anonym källa till medier. Comey stod fast vid sitt svar tre år senare. Cruz hävdar att detta motsägs av Comeys dåvarande vicechef Andrew McCabe – men McCabe har aldrig sagt att Comey faktiskt godkänt något sådant läckage.
Det kan i själva verket röra sig om en annan person, juristen Daniel Richman, som delade information med The New York Times efter att han lämnat sitt tillfälliga uppdrag vid FBI.
Slutet på en lång konflikt
Processen väntas kasta nytt ljus över den infekterade relationen mellan Trump och Comey – en konflikt som pågått i över åtta år.
Oavsett utgången är det tydligt att rättegången handlar om mer än juridik. Den har blivit en symbol för den djupa splittringen i amerikansk politik – och för frågan om vem som egentligen kontrollerar rättvisan i USA.
