Ida Hansson
Forskare vid Örebro universitet och Åbo universitet har hittat tydliga samband mellan PFAS-exponering under graviditeten och förändringar i barns hjärnor flera år senare. Studien är den första i sitt slag och ger ny kunskap om hur miljögifter kan påverka barns utveckling.
PFAS, en grupp kemikalier som används i allt från brandskum till vattenavvisande kläder, är kända för att vara svårnedbrytbara och stanna kvar länge i kroppen. Eftersom de även passerar moderkakan utsätts även fostret under graviditeten – en period då hjärnan och andra organ befinner sig i snabb tillväxt.
Forskare har länge misstänkt att PFAS påverkar immunsystemet, hormonbalansen och metabolismen. Nu visar en ny studie att påverkan kan sträcka sig ännu längre – till hjärnans struktur och funktion.
– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning (MRI) av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på FinnBrain Birth Cohort Study, som startade vid Åbo universitet 2011 och följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt. I den aktuella forskningen har barnen genomgått hjärnskanningar, och resultaten har jämförts med PFAS-nivåerna som uppmättes hos deras mödrar under graviditeten.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.
Forskargruppen, som även består av experter från Åbo universitetssjukhus, ingår i EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health), koordinerat av Matej Orešič. Syftet är att undersöka hur tidig exponering för miljöfaktorer påverkar hälsan genom hela livet.
Matej Orešič och Tuulia Hyötyläinen forskar båda om hur miljöfaktorer påverkar immunsystemet, övervikt och hjärnans utveckling. De betonar att helhetsbilden – den så kallade ”exposomen” – är avgörande för att förstå hur kemiska, biologiska och sociala faktorer samverkar.
– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarna påpekar att det finns individuella val som var och en kan göra, i väntan på mer kraftfull lagstiftning. Här är tre råd:
- Ät gärna fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade av PFAS. Det gäller ofta sjöar nära samhällen eller industrier. Din kommun kan berätta vilka sjöar du bör vara försiktig med. Ät mindre hämtmat och micromat i pappförpackningar som är fett- och vattenavstötande. Undvik att laga mat i non-stick-produkter.
- Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS, i innehållsförteckningen heter det ofta PTFE, polytef, ”..perfluoro…” eller ”…polyfluoro…”.
- PFAS finns ofta i funktionskläder och skor som är vattenavstötande/vattentäta och andas. Det finns vattenavstötande material, möbelöverdrag och liknande som inte innehåller PFAS. Eftersom mest PFAS släpps ut vid produktion kan begagnade kläder bidra till mindre PFAS i naturen.
