Maktkampen bakom kulisserna – så försöker Ryssland påverka Trump

Sedan Donald Trump tillträdde har Moskva försökt påverka honom genom en blandning av smicker, hot och löften.
Men experter menar att Ryssland nu har nått gränsen för hur långt den taktiken kan bära. Kremls försök att forma Trumps beslut har snarare avslöjat hur begränsad dess makt faktiskt är.

Från beröm till hot

Putins budskap har pendlat mellan överdrivet beröm och tydliga varningar.
Trump har kallats värd ett Nobels fredspris – men samtidigt hotats med ”eskalation” om han utmanar Moskva militärt.
Strategin har varit att hålla Trump gynnsamt inställd, men utan att ge något i gengäld.

Uteblivet gensvar från Moskva

Trots Trumps försök till dialog, bland annat förslag om eldupphör och frusna frontlinjer, har Ryssland konsekvent sagt nej.
Putin verkar i stället fokusera på att nå militära mål i Ukraina.
Enligt experter ser han amerikanska påtryckningar som acceptabla så länge de inte hindrar hans planer.

Smicker som politiskt verktyg

Flirtandet med Trump har ofta byggt på smicker.
Putin har öppet sagt att kriget mot Ukraina aldrig skulle ha brutit ut om Trump suttit vid makten 2022.
Han har även berömt Trump för diplomatiska initiativ där Ryssland själv inte varit inbjudet – något som stärker Trumps ego.

Löften om samarbete

Moskva har även försökt locka med ekonomiska möjligheter.
Putins sändebud har talat om gemensamma satsningar på råvaror, energi och industri – särskilt i Sibirien och Arktis.
Trump har till och med kallat idén om en ”Putin–Trump-tunnel” mellan Ryssland och Alaska för ”intressant”.

Rädslan för eskalation

Putin spelar också på Trumps rädsla för att situationen ska spåra ur.
Trump vill ha inflytande över en fredsuppgörelse, men undviker att visa militär styrka av rädsla för kärnvapenkonflikt.
Analytiker menar att Ryssland inte tar hans fredsretorik på allvar förrän han vågar agera.

Kärnvapenhot som påtryckning

Kreml använder kärnvapenhot för att påverka väst.
Nyligen genomförde Putin en omfattande övning med land-, sjö- och luftburna kärnvapenstyrkor.
Enligt ukrainska analytiker vet Putin att Trump är särskilt känslig för hot kopplade till kärnteknik.

En bild av militär överlägsenhet

Putin försöker övertyga Trump om att Ryssland har övertaget i kriget.
Han har påstått att flera ukrainska städer är omringade, även när bevisen pekar på motsatsen.
Budskapet är tydligt: Ryssland kan inte besegras, bara erkännas som segrare.

Konfliktens kärna: Fred eller seger

Trump uppges vilja se ett slut på kriget, medan Putin strävar efter total seger.
Deras mål står i direkt motsats till varandra.
Detta gör varje försök till förhandling dömt att misslyckas redan från början.

Uteblivet möte mellan ledarna

Planerna på ett nytt möte mellan Trump och Putin lades nyligen på is.
Trump ska ha sagt att han inte vill ”slösa tid” på samtal som inte leder någonstans.
Kort därefter införde han sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Försök till skadekontroll från Moskva

Putins sändebud, Kirill Dmitriev, reste till USA för att försöka reparera relationen.
Men enligt källor i Washington har inga framsteg gjorts.
Amerikanska diplomater uppges vara övertygade om att Ryssland fortfarande driver sina maximala krigsmål.

En förlorad chans till inflytande

Trumps rådgivare befarar att ett nytt möte bara skulle sluta i förödmjukelse, likt toppmötet i Alaska.
Trump sägs vara sårad över hur det mötet uppfattades i västvärlden och vill inte upprepa misstaget. Samtalen mellan Lavrov och USA:s utrikesminister ska ha övertygat Vita huset om att Ryssland inte är redo för fred.

Därför tackar Moskva nej till Trumps initiativ

Ryssland kräver att Ukraina lämnar över delar av Donetsk och att landet inte får några säkerhetsgarantier.
Så länge dessa krav kvarstår är varje samtal om eldupphör meningslöst.
Putin anser att tiden arbetar för honom – både militärt och politiskt, enligt Kyiv Independent.

Kremls tro på uthållighet

Enligt experter tror Putin att väst kommer att tröttna på att stödja Ukraina.
Han räknar med att fortsatt krig ger Ryssland bättre förhandlingsläge och större kontroll över territorium.
För Putin är ett långvarigt krig ett medel, inte ett misslyckande.