Jens Asbjørn Bøgen
När yngre ryssar faller vid fronten i Ukraina kan en åldrande befolkning och en krympande grupp män i stridsduglig ålder paradoxalt nog hjälpa Vladimir Putin att behålla kontrollen på hemmaplan.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började den 24 februari 2022 och är på väg att gå in på sitt fjärde år i februari 2025.
Internationella och ukrainska myndigheter rapporterar om fortsatta civila förluster och stora militära förluster på båda sidor, men oberoende verifierade totalsiffror är fortfarande begränsade.
Underrättelser tyder på att de ryska förlusterna är enorma. Den ryska armén offentliggör inga uppgifter om sina förluster, och det är svårt att oberoende bekräfta de mer än en miljon ryska soldater som enligt Ukrainas försvarsministerium har dödats eller skadats.
En sak vet vi dock: den ryska armén förlorar soldater i en häpnadsväckande takt – och paradoxalt nog kan det vara just det som räddar president Vladimir Putin från att störtas.
Ungdomar skickas i döden
I juli rapporterade BBC Ryssland att även män så unga som 18 år skickas för att strida i Ukraina. Många av dem var kontraktssoldater, inte värnpliktiga.
BBC Rysslands undersökning visade att minst 2 800 ryska män i åldern 18–20 år har mist livet i Ukraina.
Flera rapporter har visat att det ryska utbildningssystemet håller på att förvandlas till en propagandamaskin som förbereder unga ryssar för krig.
Från och med den 1 september 2024 införde ryska gymnasieskolor kursen ”Grunder i säkerhet och hemlandets försvar”, som innehåller grundläggande militärträning såsom vapenhantering och användning av drönare.
Värnpliktsåldern i Ryssland är 18–30 år, enligt en lag som trädde i kraft den 1 januari 2024. Men om man ser till åldern på de soldater som slåss i Ukraina, är det inte bara värnpliktiga som deltar i invasionen.
Den genomsnittliga åldern stiger
År 2024 rapporterade den oberoende nyhetssajten Verstka att andelen rekryter i den ryska armén över 45 år ökar.
I mars 2025 rapporterade The Red Line Podcast att den genomsnittliga åldern på ryska trupper som är stationerade i Ukraina har stigit – från omkring 20 år i början av kriget till 36 år idag.
Andra källor, som The Moscow Times, anger att genomsnittsåldern för nya kontraktssoldater har ökat och att många nu är i sena 40- eller 50-årsåldern. Tillförlitliga siffror för hela arméns genomsnitt saknas dock.
Den troligaste orsaken är en ökning av kontraktssoldater som lockas av höga värvningsbonusar.
Men åldern på de ryska rekryterna är inte det enda som stiger.
En åldrande befolkning
Enligt Worldometer är medianåldern i den ryska befolkningen år 2025 40,3 år.
Det är nästan fyra år mer än 2005 (36,4) och 1,2 år mer sedan krigets början (39,1 år 2022).
Lägger man till en fallande nativitet blir den ryska befolkningen allt äldre – en demografisk kris som sätter samhället under stort tryck.
Det är också något som kan få Putin att känna sig säkrare när det gäller risken för en ny rysk revolution.
Vem skulle gripa till vapen?
Enligt den ryska imperiets folkräkning från 1897 var medianåldern i Ryssland före revolutionen 1917 21,16 år.
Det bör noteras att den genomsnittliga livslängden i Ryssland vid den tiden endast var 34 år, men befolkningen som helhet var betydligt yngre än i dag.
När hundratusentals unga män skickas till Ukraina för att slåss och kanske dö eller bli skadade, minskar antalet unga män som är redo att ta till vapen mot regimen – och historiskt sett har män varit de främsta stridande i revolutioner.
Kvinnor har också spelat avgörande roller genom historien, främst som sjukvårdare och inom logistik, även om vissa också har deltagit i strid.
Tiderna har dock förändrats. Med det växande antalet yrkessoldater bland kvinnor världen över skulle även kvinnor naturligtvis kunna inleda en revolution.
Men antalet stridstränade kvinnor i Ryssland är fortfarande anmärkningsvärt lågt.
Färre än 1 på 20
I maj 2020 var mindre än 5 % av de aktiva ryska styrkorna kvinnor – alltså färre än 1 på 20.
Dessutom rapporteras kvinnor i den ryska armén ofta användas i stödjande roller på grund av samhälleliga normer.
Missnöjet växer, men kämparna saknas
Den oberoende opinionsmätaren Levada har konsekvent funnit ett högt uttalat stöd för de väpnade styrkornas agerande, samtidigt som två tredjedelar av de tillfrågade nu förespråkar fredsförhandlingar.
I augusti 2025 ville 27 % fortsätta strida.
Men upprepade ukrainska attacker mot den ryska energiinfrastrukturen börjar få effekt på befolkningen, och enligt Express kommer nu rapporter om oroligheter och omfattande stölder i avlägsna delar av Ryssland.
Medborgarna i Sankt Petersburg och Moskva känner dock inte av krigets fulla kraft, vilket gör det osannolikt att ett uppror skulle uppstå där.
Ett argument är att även om ett uppror skulle börja – vem skulle gripa till vapen när de flesta stridserfarna män befinner sig i Ukraina?
Eller som den lettiske officeren Jānis Slaidiņš sade i ett avsnitt av TV24-programmet Aktuella frågor om kriget förra månaden:
”Vem ska göra en revolution – gamla kvinnor?”
Källor: Britannica; Kreml (värnpliktslag); El País; Meduza; BBC Russian (via Euromaidan Press / Babel); The Moscow Times; DataReportal (UN); CSIS; Levada Center; AP; Atlantic Council
