Mimmo Wiestål Fischetti
Svenskarna ställer sig svalt till köttskatt som klimatverktyg. En ny mätning, beställd av SVT inför klimatmötet COP30, visar att idén – som Danmark redan beslutat att införa – möts av tydligt motstånd. För många handlar det om ekonomi och vardag.
Vardagskostnader styr opinionen
Enligt undersökningen från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av SVT, varierar stödet stort mellan olika typer av klimatskatter. Flygskatt får fler anhängare, medan förslag som påverkar dagliga inköp är betydligt mindre populära.
– Flyger gör vi mer sällan och därför är stödet större. När åtgärderna slår direkt mot vardagen blir motståndet större, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator.
Kött och mejeri minst populärt
Förslaget att beskatta kött- och mejeriprodukter är det som väcker minst sympati. Bara 19 procent anser att en sådan skatt är bra, enligt SVT.
I en matbutik i Stockholm möter SVT flera skeptiska kunder.
– Vi har redan så mycket skatter i Sverige. Momsen räcker, säger en kund enligt SVT.
– Jag tycker om kött och vill kunna köpa det billigt, säger John, som också SVT intervjuat.
”Staten ska inte lägga sig i”
Niklas Harring, forskare vid Göteborgs universitet, pekar på att motståndet har flera bottnar. En del handlar om hur människor ser på sin kost och sin frihet.
– Många upplever att de behöver kött för att få i sig en näringsrik kost. Det anser man inte att staten ska lägga sig i, säger han.
Danmark går före
Danmark blir 2030 först i världen att införa en avgift på boskap för att minska utsläppen av växthusgaser, uppger myndigheterna. Beslutet har fått stor internationell uppmärksamhet – men den svenska opinionen är alltså inte redo att följa efter.
Undersökningen visar att klimatåtgärder som höjer kostnaderna i vardagen riskerar att tappa stöd, samtidigt som politiker brottas med krav på både effektiv klimatpolitik och social acceptans.
