Svensk export gör omvägar – så hamnar varorna ändå i Ryssland

I statistik över svensk utrikeshandel syns en tydlig förändring de senaste åren: exporten till länder i Rysslands närhet har stigit kraftigt. Det är delvis en naturlig följd av att företag sökt nya marknader efter att handeln med Ryssland stoppats. Men myndigheternas analys går längre än så.

Polisen beskriver hur exporten ibland tar en helt annan väg än tidigare – inte rakt fram, utan via länder som själva inte följer EU:s sanktioner, rapporterar TV4 Nyheterna.

Vissa leveranser kan först hamna hos ett bolag i ett icke-sanktionerat land och sedan säljas vidare. I andra fall flyttas tillverkning eller logistik till utländska dotterbolag, vilket gör det svårare att se var varorna egentligen slutar.

Myndigheterna lyfter också komplexa internationella bolagsstrukturer som ett problem. När flera led är inblandade blir det svårare att spåra slutkunden – och enklare att kringgå reglerna.

Ett system som pressas på flera håll

Militärexperten Joakim Paasikivi beskriver hur viljan från rysk sida att få tag på sanktionerade varor är stor. I praktiken innebär det att varje svag länk i det europeiska sanktionssystemet utnyttjas.

Ett särskilt huvudbry är helägda dotterbolag som ligger i länder som inte anslutit sig till sanktionerna.

Han menar att sanktioner, för att fungera, även måste slå mot egna företag – något som Västeuropa inte alltid varit berett på. Samtidigt går en enorm del av den ryska statsbudgeten rakt in i krigsmaskineriet, vilket gör effekten av eventuell läckande handel ännu mer problematisk.

Lägesbilden från Sanktionssamverkansrådet, där bland andra Polisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten ingår, täcker perioden februari 2022 till september 2024. Deras slutsats är att omvägarna har blivit fler – och att det ställer högre krav på kontroll, uppföljning och politisk enighet.

Källa: TV4 Nyheterna