Mimmo Wiestål Fischetti
Forskare på SLU ser en tydlig risksignal inför vintern: skogssorkarna har blivit ovanligt många, särskilt i Västerbotten, och det ökar risken för sorkfeber hos människor. Sjukdomen liknar ofta influensa – men i vissa fall kan den bli allvarlig, med blödningar och njurproblem.
SLU: ”Perfekta stormen” för fler fall
En stor sorkpopulation i kombination med en regnig senhöst gör att gnagarna trängs på mindre ytor. När smittan sprids mellan sorkar ökar även risken att människor får i sig viruset, särskilt när sorkar söker sig in i hus och förråd. Enligt SLU handlar det om en cyklisk topp som kan komma 2025–2026 – och i år pekar flera faktorer åt fel håll, skriver SvD.
Sorkfeber förekommer främst norr om Dalälven och fallen brukar öka under vinterhalvåret, från ungefär november till april.
Influensalikt – men kan gå åt fel håll
För de flesta börjar sorkfeber som en kraftig influensa. Vanliga symtom är hög feber, huvudvärk, muskelvärk, trötthet och ibland mag- eller ryggont. Många blir rejält medtagna i några dagar, enligt Omni.
I en del fall påverkas njurarna. Det kan ge minskad urinmängd, blod i urinen och i värsta fall akut njursvikt som kräver sjukhusvård, det skriver Omni.
Doktor Mikael: ”Man kan blöda ihjäl”
Överläkaren Mikael Sandström, känd som Doktor Mikael, betonar att sorkfeber räknas till blödarfebrarna.
– ”Sjukdomen räknas till blödarfebrarna, och kan vara allvarlig i vissa fall. Man kan alltså blöda ihjäl”, säger han till TV4 Nyheterna.
Dödligheten är låg – under en procent – men vissa drabbas betydligt hårdare än andra. Varför är inte helt klarlagt. Riskerna kan vara större för personer med nedsatt immunförsvar eller andra sjukdomar, enligt läkare och forskningsunderlag – Praktiskmedicin.
De här varningssignalerna ska tas på allvar
Det finns några symtom som är tydliga ”åk in direkt”-lägen. Mikael Sandström lyfter särskilt:
– ”Om man till exempel kissar blod, är allmänt påverkad, får blodtrycksfall eller blir medvetandepåverkad, då ska man uppsöka vård direkt.”
Även snabbt försämrat allmäntillstånd, svår buk- eller ryggsmärta och tecken på uttorkning kan vara skäl att söka hjälp akut, enligt medicinska riktlinjer – Praktiskmedicin.
Så smittar viruset – och så skyddar du dig
Sorkfeber orsakas av Puumalavirus, ett hantavirus. Det är bara skogssorken som bär på viruset i Sverige. Smittan sprids via sorkarnas urin, saliv och avföring – ofta när man städar i utrymmen där sorkar funnits och andas in damm som virvlar upp, skriver SvD.
Person-till-person-smitta förekommer inte.
– ”Man kan alltså som smittad inte smitta andra människor. Vi har heller inte hittat någon som smittats två gånger”, säger Therese Thunberg, biträdande smittskyddsläkare i Region Västerbotten.
Vårdråd handlar främst om att undvika damm och kontakt med sorkspillning: våttorka i stället för att torrsopa eller dammsuga, använd handskar och gärna andningsskydd vid sanering, och täta hus så att sorkar inte tar sig in.
Senaste stora utbrottet var 2006–2007
Sverige har haft flera sorkfebertoppade år, men det senaste riktigt stora utbrottet kom vintern 2006–2007. Då rapporterades över 2 000 fall i norra Sverige och många behövde sjukhusvård, med enstaka dödsfall. SLU och andra experter jämför nu läget med den perioden – även om ingen kan säga hur stort årets utbrott blir, enligt SvD.
Var uppmärksam – men få får svår sjukdom
De allra flesta som smittas blir sjuka som av en tuff influensa och tillfrisknar helt. Men eftersom sorkfeber i sällsynta fall kan ge blödningar och njursvikt är det viktigt att känna igen varningssignalerna och söka vård snabbt om de dyker upp. Med fler skogssorkar i omlopp i norr i vinter kan det bli en säsong där extra vaksamhet gör skillnad, enligt SvD.
