Mimmo Wiestål Fischetti
2026 ser ut att bjuda på både lättnader och fallgropar för svenska hushåll. Sänkt skatt och lägre kontantinsats kan kännas som goda nyheter – men samtidigt varnar flera ekonomer för att bostadspriserna kan rusa och att nya EU-regler kan tvinga fram dyra renoveringar. Resultatet: en riskfylld cocktail för din privatekonomi.
Skattesänkningar ger mer i plånboken – men inte för alla
Vid årsskiftet 2025/2026 förstärks jobbskatteavdraget och skatten sänks även för många pensionärer, enligt regeringens budgetpaket. Det betyder mer kvar efter lön och pension för stora grupper, skriver ICA Banken.
Samtidigt är skattesänkningar bara ena sidan av myntet. För hushåll med stora boendekostnader kan andra förändringar väga tyngre – särskilt om räntor eller priser rör sig uppåt.
Regeringen vill höja bolånetaket – kontantinsatsen sjunker
En av de största förändringarna på bostadsmarknaden är regeringens förslag om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. Om förslaget går igenom från 1 april 2026 räcker det med 10 procents kontantinsats i stället för 15. Samtidigt föreslås det skärpta amorteringskravet tas bort, enligt Hemnet.
Tanken är att fler – inte minst unga – ska kunna köpa bostad utan att ta dyra blancolån. Men lättnaden kan också få en baksida.
Ekonomer varnar för prislyft och högre skulder
Flera aktörer räknar med att bostadspriserna stiger under 2026. Optimismen stärks av att Riksbanken väntas hålla räntan relativt stabil, vilket brukar stötta efterfrågan, skriver Boupplysningen.
Men ekonomer pekar på att hushållen redan pressas av höga lån i relation till inkomsterna (“räntekvoten”). När fler kan låna mer riskerar budgivningarna att dra iväg, särskilt i storstäder där utbudet är begränsat, rapporterar SvD.
Kort sagt: det som gör inträdet lättare kan också göra boendet dyrare – och skuldsättningen högre.
EU:s energikrav kan bli nästa kostnadschock
Parallellt rullar EU:s uppdaterade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) vidare. Målen är att minska utsläpp och energianvändning i bostadsbeståndet, med tydliga delmål mot 2030 och 2035. Sverige får visst nationellt spelrum, men kraven innebär att den sämsta delen av beståndet ska energieffektiviseras snabbast, kan man läsa på Boverket.
För villaägare, bostadsrättsföreningar och hyresvärdar kan det betyda renoveringar som är svåra att skjuta upp – och som kan bli dyra innan de eventuellt sparar pengar på sikt.
Så kan du förbereda dig
Det går inte att styra politiska beslut eller EU-regler på egen hand, men du kan minska risken i din ekonomi:
- Räkna på högre boendekostnad. Lägre kontantinsats kan locka – men gör en kalkyl som tål både prisuppgång och ett par procentenheters ränteökning.
- Undvik att maxlåna “bara för att man kan”. Ett nytt bolånetak höjer taket för många hushåll, men inte nödvändigtvis tryggheten.
- Se över energistatusen i bostaden. Om du äger hus eller sitter i BRF-styrelse: börja kartlägga vad som krävs framåt, så kostnader inte kommer som en överraskning.
2026 kan bli ett delat år för hushållen
Det nya året ser ut att ge skatteglädje och enklare vägar in på bostadsmarknaden. Men lättnaderna kan samtidigt spä på prisökningar, större lån och nya renoveringskrav. För många hushåll blir 2026 därför ett år där det lönar sig att vara lite mer försiktig än optimistisk.
