Ida Hansson
Hundars beteende kommer nog alltid att väcka nyfikenhet i oss människor.
Varför finns det vallhundar som nästan instinktivt försöker styra sina ägare under promenaden – samtidigt som andra knappt lyfter på huvudet när en boll rullar förbi?
Frågan är mer komplex än “ras”.
Det menar Erin Hecht, biträdande professor i human evolutionär biologi vid Harvard. I en artikel i The Harvard Gazette berättas hur hon via The Canine Brains Project försöker förstå hur hundhjärnan formar våra hundars unika personligheter.
På ett föredrag arrangerat av Harvard’s Brain Science Initiative förklarade Hecht att hundar, som domesticerades för relativt kort tid sedan — 20 000 till 40 000 år — fungerar som ett levande evolutionsexperiment. Eftersom dagens hundraser lever sida vid sida med mer ursprungliga typer går det att jämföra deras hjärnor på ett sätt som inte är möjligt hos människor.
“Darwin såg hundar som ett fönster in i evolutionens mekanismer”, säger Hecht. “Det gäller bara att titta på hjärnan och se vad evolutionen gjort för att möta olika krav.”
Vad hundhjärnor avslöjar
Hechts laboratorium genomför närmare hundra hjärnskanningar per år och samlar in omfattande beteendedata från ägare. Forskarna studerar allt från vallningsförmåga och jaktbeteenden till hur huvudform, kroppsstorlek och ras hänger ihop.
Det visar sig att mycket av det vi tror beror på “ras” i själva verket är kopplat till hjärnans form och proportioner:
- Premoderna hundar, som slädhundar och så kallade “village dogs”, har generellt en större amygdala – vilket passar ett liv där man hela tiden behöver bedöma vilka människor som är vän eller fara.
- Moderna raser, framavlade de senaste århundradena, har i stället en större neocortex, som styr motorik, perception och problemlösning. Det kan underlätta deras förmåga att anpassa sig till nya miljöer.
Hecht lyfter även fram att huvudets form har stor påverkan. Hundar med extremt smala eller rundade skallar får också förändrad hjärnstruktur.
“Det är logiskt – förändrar man skallens form förändrar man hjärnans form, och det påverkar beteendet”, säger hon.
Storleken spelar roll
En av de tydligaste samvariationerna är storlek. Hechts team har sett att större hundar har proportionellt större neocortex – något som hänger ihop med att de ofta:
- är lättare att träna
- är mindre benägna att utveckla ångest
En omfattande studie med 32 000 hundar visade dessutom att kroppshöjd var en bättre förklaring till beteendeskillnader än ras. Det mättes via C-BARQ, ett etablerat beteendeformulär som används i Hechts forskning.
Träning trumfar instinkt
Trots tydliga mönster mellan hjärna, storlek och beteende, vill Hecht understryka att ingen hund föds med fullfjädrade arbetsförmågor.
“Jag har aldrig hört talas om en hund som föds färdigtränad för sitt jobb”, säger hon. Träning och miljö påverkar alltid resultatet – ibland mer än arv.
En blick in i hundens hjärna
Oavsett om man har en pitbull som beter sig som en knähund eller en yorkshireterrier som tror den är en schäfer, kan hjärnans form och utveckling ge viktiga ledtrådar till varför just den hunden är som den är.
Källa: The Harvard Gazette
