Jens Asbjørn Bøgen
Tidiga signaler från Donald Trumps framväxande fredsplan för Ukraina har väckt oro i Bryssel.
Trump-administrationen driver på för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina, och i dag ska Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff träffa Putin i Moskva.
I mitten av november avslöjade Axios att USA arbetade på en fredsplan med 28 punkter för kriget i Ukraina. När planen offentliggjordes möttes den dock av kraftig kritik för att gynna ryska intressen i stället för att faktiskt föreslå ett rättvist fredsavtal.
En av punkterna i utkastet slog fast att ”alla parter som är involverade i denna konflikt ska få full amnesti för sina handlingar under kriget och gå med på att inte framställa några anspråk eller överväga några klagomål i framtiden”.
Men detta skulle vara ett allvarligt misstag och skulle till och med kunna bana väg för en ny konflikt, varnar EU.
”Historien kommer inte att döma milt”
I en intervju med POLITICO sade EU-kommissionären för rättvisa och demokrati, Michael McGrath, att alla försök till vapenvila måste undvika att skydda ryska tjänstemän från åtal.
Vissa tidiga utkast till den amerikanska fredsplanen innehöll idén om ”full amnesti för handlingar som begåtts under kriget”, ett förslag som väckt oro i flera EU-huvudstäder.
”Jag tror inte att historien kommer att se med blida ögon på några försök att radera ryska brott i Ukraina”, sade McGrath till publikationen och tillade att straffrihet skulle ”så fröet till nästa våg av aggression”.
Arrestorder för Putin
EU och partnerländer går vidare med planer på en särskild tribunal inriktad på aggressionsbrottet, som ska komplettera Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder från 2023 mot Vladimir Putin för den olagliga deportationen av ukrainska barn.
Trump har däremot visat liten vilja att stödja åtal.
I juni 2025 undertecknade Ukraina och Europarådet ett avtal om att inrätta den särskilda tribunalen, vilket banar väg för skapandet av en internationell och oberoende tribunal för att åtala aggressionsbrottet.
Tribunalen är avsedd att åtala personer som bär ansvar för den ryska invasionen av Ukraina enligt den rättsliga definitionen av aggressionsbrott.
178 000+ brottmål sedan invasionen
Det europeiska motståndet återspeglar flera års internationell rapportering om påstådda ryska övergrepp, bland annat försvinnandet av tusentals ukrainska barn och attacker mot civila områden som Butja och Mariupol.
Ukrainska utredare uppger att de har öppnat mer än 178 000 fall sedan kriget började, medan en nyligen tillsatt FN-kommission konstaterade att ryska styrkor begick brott mot mänskligheten genom drönarattacker och tvångsförflyttningar.
Kreml har upprepade gånger förnekat anklagelserna om att ryska trupper begår krigsbrott och andra brott.
Källor: POLITICO, rapportering från Förenta nationerna, Internationella brottmålsdomstolens akter, Europeiska byrån för straffrättsligt samarbete
