Ida Hansson
Mikroplaster har blivit en del av vår vardag utan att vi märkt det. De finns i maten, i dricksvattnet och till och med i luften.
Forskare har på senare år upptäckt att de små partiklarna också dyker upp i allt fler delar av människokroppen – från blodet till organen.
Samtidigt återstår den stora frågan: hur stort är hotet egentligen, och går det att minska skadorna?
En kropp som ständigt utsätts
Forskare pekar på ett bekymmersamt mönster: ju mer man letar, desto fler platser hittar man mikroplaster på. Det handlar inte bara om partiklarna i sig, utan om de kemikalier som plasten bär med sig.
Enligt uppgifter som lyfts fram av Health innehåller tusentals plastrelaterade ämnen potentiellt skadliga egenskaper.
I flera studier ser man kopplingar mellan plastpartiklar och ökad inflammation, störd hormonbalans samt påverkan på tarmfloran. I en uppmärksammad studie från 2024 hade personer med mikroplaster i sina halskärl en markant högre risk för hjärtinfarkt och stroke – en indikation på att dessa partiklar kan spela roll i allvarliga sjukdomsförlopp.
Hur plastpartiklar tar sig in – och ut
Trots de oroande fynden finns också ljuspunkter. Många av de större plastpartiklar vi får i oss passerar kroppen utan att stanna kvar. De går helt enkelt rakt igenom matsmältningssystemet.
Även kemikalierna som följer med plasten kan elimineras relativt snabbt om exponeringen minskar.
Den större osäkerheten gäller de riktigt små partiklarna – nanoplasterna. Forskning tyder på att de kan tas upp av celler och förflytta sig mellan olika vävnader, vilket gör dem svårare för kroppen att bli av med.
Just dessa kan i längden bidra till kronisk irritation eller överaktiverade immunreaktioner.
Jakten på motmedel – forskarna testar nya teorier
Eftersom mikroplaster nästan är omöjliga att undvika undersöker forskare i stället hur kroppen kan skyddas. Ett forskarlag i Finland har nyligen visat att antioxidanter kan dämpa vissa effekter som uppstår vid exponering för plastpartiklar.
Särskilt lovande verkar färgämnet antocyanin, som finns i blåbär, druvor och andra blå/lila livsmedel.
I djurstudier har dessa ämnen minskat inflammation och förbättrat hormonnivåer som påverkats av mikroplaster.
Resultaten är tidiga – men forskarna ser en möjlig väg framåt där kosten spelar en större roll än man tidigare trott.
Stärka kroppen – viktigare än att jaga total renhet
Eftersom ingen helt kan undvika mikroplaster menar många experter att fokus bör ligga på att skapa en kropp som är mer motståndskraftig mot inflammatoriska processer.
Kostmönster med mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkorn är särskilt gynnsamma för tarmfloran, som i sin tur skyddar mot skadliga ämnen.
Samtidigt kan små vardagsval minska belastningen:
• undvika att värma mat i plast
• dricka mindre flaskvatten
• använda filtrerat vatten
• välja glas eller rostfritt i stället för plast när det är möjligt
Ingen metod ”detoxar” kroppen från mikroplast – men allt som minskar inflammation och minskar intaget verkar ge kroppen bättre chans att hantera partiklarna som ändå tar sig in.
Källa: Health
