Mimmo Wiestål Fischetti
Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) försvarar regeringens omstridda linje: att koppla svenskt bistånd till att länder tar emot egna medborgare som Sverige vill tvångsutvisa.
Efter uppgifter om ett upplägg där Somalia fått 100 miljoner kronor samtidigt som ett mindre antal personer kunnat skickas tillbaka, växer kritiken – men Dousa säger att det är rimligt att ställa krav när svenska pengar betalas ut, enligt Sveriges Radio.
Regeringens linje: “Samarbetet ska fungera åt båda håll”
Dousa säger att Sverige vill öka trycket på återvändande, särskilt när det gäller personer som dömts för brott. I intervjuer beskriver han det som en grundprincip att varje stat ska ta ansvar för sina egna medborgare – och att Sverige, när man ger stöd, också måste kunna lyfta frågor som är viktiga för svenska intressen, skriver SVT Nyheter.
Uppgifterna som väckt storm: 100 miljoner kronor och sekretess
Bakgrunden är avslöjanden om att 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten ska ha styrts om i ett känsligt upplägg med Somalia, kopplat till att landet tar emot tvångsutvisade. Enligt Sveriges Radio har det funnits intern oro kring hur informationen skulle hanteras, och hur pengarna placerats och kontrollerats.
Korruptionsrisken i fokus – “nolltolerans”, säger ministern
Somalia beskrivs ofta som ett högriskland för korruption, och kritiker menar att incitamenten blir fel om bistånd i praktiken fungerar som en “motprestation” för utvisningar. Dousa har svarat att Sverige har rutiner och att man ska agera om medel missbrukas – och att bistånd i svåra miljöer alltid kräver kontrollmekanismer.
Blicken mot fler avtal – och fler länder
Ministern vill se fler liknande överenskommelser, och lyfter att andra länder i Europa också arbetar med att få till praktiskt samarbete kring återvändande. I korthet: Sverige vill fortsätta hjälpa – men inte utan att samtidigt kunna kräva fungerande mottagande när utvisningsbeslut ska verkställas, skriver Omni.
Syrien spökar i debatten – vad händer efter Assad?
Dousa har även talat om återvändande till Syrien i takt med att läget förändrats. Samtidigt är frågan politiskt och juridiskt laddad och avgörs i praktiken genom individuella prövningar. Under hösten 2024 rapporterades att Assad-regimen föll och att Bashar al-Assad flydde landet, vilket förändrade delar av omvärldens bedömningar av Syrien – men säkerhetsläget och skyddsbehoven kan fortfarande variera kraftigt mellan regioner och personer.
Det här står på spel
Kärnfrågan är inte bara pengar – utan principer. Regeringen vill visa att utvisning faktiskt betyder utvisning, även när hemlandet är svårt att samarbeta med. Kritiker varnar för att biståndet riskerar att urholkas och att sekretess, upplägg och mottagarländernas brister kan göra kontrollen för svag. Konflikten lär fortsätta: mellan kravpolitik och biståndets trovärdighet, mellan inrikes tryck och utrikes realiteter.
