Jens Asbjørn Bøgen
Zelenskyj är till och med barnbarn till en överlevande från Förintelsen.
Vladimir Putin har vid flera tillfällen rättfärdigat sitt krig mot Ukraina genom att beskriva det som en fredsbevarande insats för att ”avnazifiera” den tidigare sovjetrepubliken.
Ryssland har till och med en nationell helgdag för att uppmärksamma segern över Nazityskland, den så kallade ”Segerdagen”, som firas den 9 maj varje år.
Saken är dock den att Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, är jude. Han är dessutom barnbarn till en överlevande från Förintelsen.
Många kommer sannolikt att säga att Putin helt enkelt har förlorat förståndet, oavsett nazistanklagelser eller inte. Men för att förstå Putins fortsatta fokus på kampen mot nazism behöver man förstå den ryska historien.
Pogromerna
År 1881 mördades den ryske tsaren Alexander II. Efter attentatet förekom sporadiska våldsdåd riktade mot judar i områden som i dag räknas till södra Ryssland. Dessa händelser kallas pogromer.
Enligt PBS dödades efter den ryska revolutionen 1917 uppskattningsvis 100 000 judar i attacker utförda av soldater som kämpade för att återupprätta ett enat Ryssland. Judar dödades även av arméer från de nybildade ukrainska och polska staterna.
Ukrainskt samarbete med nazisterna under andra världskriget
Under andra världskriget dödade tyska soldater uppskattningsvis 1,5 miljoner judar i områden som i dag utgör Ukraina. Dessa massmord skedde ofta i samarbete med ukrainska miliser och lokal hjälppolis.
Det kvarvarande traumat från andra världskriget som fortfarande finns i Ryssland är en del av förklaringen till varför Putin använder ”avnazifiering” som motivering för sitt krig.
”Faktiskt felaktigt”
Kort efter den ryska invasionen av Ukraina slog ett öppet brev, undertecknat av forskare inom folkmordsstudier och nazism från hela världen, fast att Putins retorik är både ”faktiskt felaktig, moraliskt förkastlig och djupt kränkande”.
Det är en välkänd strategi att använda en ”vi mot dem”-retorik. Den skapar en känsla av samhörighet inom befolkningen och ger samtidigt ett gemensamt yttre hot att skylla samhällets problem på.
Det bör dock påpekas att Ukraina faktiskt har kritiserats av vissa judiska organisationer efter den provästliga revolutionen 2014.
Huvudkritiken har varit att Ukraina har tillåtit att självständighetskämpar, som vid en tidpunkt samarbetade med Nazityskland, hedras som nationella hjältar.
Källor: PBS, Holocaust Encyclopedia
