Jens Asbjørn Bøgen
Kanske är det dags att ompröva ditt dryckesval ikväll …
Den moderna medicinen har minskat många smittsamma hot, men bakterier och virus orsakar fortfarande miljontals dödsfall varje år. Forskare ställer sig i allt högre grad frågan om vardagliga faktorer, däribland kosten, kan påverka hur kroppen reagerar på infektioner.
Nya rön från Österrike tyder på att vissa sockerarter kan påverka immunceller på ett sätt som förstärker inflammation, även hos i övrigt friska personer.
Tidiga ledtrådar framträder
Forskare vid Wiens universitet undersökte hur olika kostsocker interagerar med monocyter, en typ av vita blodkroppar som hjälper kroppen att upptäcka och reagera på patogener.
Arbetet leddes av Ina Bergheim vid universitetets institution för näringsvetenskap.
Enligt forskargruppen var målet att förstå om kortvarigt sockerintag kan förändra immunreaktioner som är avgörande vid bakteriella infektioner.
Resultaten publicerades i den sakkunniggranskade tidskriften Redox Biology och bidrar till växande evidens för att kosten kan forma immunsystemets beteende.
Test av två sockerarter
Forskarna genomförde två randomiserade studier med friska vuxna deltagare. Deltagarna drack drycker som sötats antingen med fruktos (även kallat fruktsocker) eller glukos, vilket gjorde det möjligt att jämföra immunreaktioner kopplade till respektive sockerart.
Parallellt genomförde teamet laboratorieexperiment med isolerade monocyter och cellkulturer. Dessa tester var utformade för att klarlägga de biologiska mekanismerna bakom eventuella förändringar i immunaktiviteten.
Tillsammans gav studierna på människor och i laboratoriemiljö en kontrollerad bild av hur kroppen reagerar på vanliga kostsockerarter.
Starkare inflammatoriska signaler
Studien visade att intag av fruktos ökade nivåerna av Toll-like-receptor 2 på monocyter. Denna receptor hjälper immunceller att känna igen bakteriella komponenter, däribland lipoteikonsyra.
”Koncentrationen av receptorer för sådana toxiner i kroppen ökade, vilket innebär att den inflammatoriska reaktionen förstärktes”, sade Bergheim enligt SciTechDaily.
Högre receptornivåer kopplades till en ökning av inflammatoriska signalmolekyler såsom interleukin-6 och tumörnekrosfaktor-alfa.
”Dessa fynd ger ett viktigt bidrag till förståelsen av hur enskilda livsmedelskomponenter, och fruktos i synnerhet, kan påverka immunsystemet”, tillade Bergheim.
Öppna frågor framöver
Forskarna betonade att studien fokuserade på kortsiktiga effekter. Mer forskning behövs för att bedöma hur ett långvarigt, högt intag av fruktos kan påverka infektionsrisk eller kronisk inflammation.
Denna fråga kan vara särskilt relevant för personer med metabola tillstånd som typ 2-diabetes eller fettlever. Som Bergheim uttryckte det: ”Socker, särskilt fruktosen i sockerhaltiga drycker och sötsaker, har länge misstänkts öka risken för att utveckla metabola sjukdomar – detta behöver undersökas vidare.”
Källor: Wiens universitet, Redox Biology, SciTechDaily
