Kathrine Frich
Slovakiens beslut att upphöra med militärt bistånd till Ukraina har återigen väckt debatt om landets utrikespolitiska inriktning.
Medan företrädare för regeringen säger att åtgärden handlar om inre sammanhållning och politisk signalering, menar kritiker att den också speglar en mjukare hållning gentemot Moskva.
Kursändringen sker i ett läge där splittringen inom Europeiska unionen i frågan om Ukraina blir allt tydligare.
Enad linje
Slovakiens president Peter Pellegrini, premiärminister Robert Fico och talmannen för nationalrådet Richard Raši har enats om att Slovakien inte längre ska ge militärt stöd till Ukraina, enligt den slovakiska sajten Aktuality.
De tre ledarna kom också överens om att Slovakien fortsatt ska delta i samtal inom den så kallade koalitionen av villiga om Ukraina och därmed behålla ett diplomatiskt engagemang trots att det militära stödet upphör.
Pellegrini sade att mötet visade att Slovakiens högsta konstitutionella företrädare kan hitta gemensam grund genom dialog.
„Att sända en signal“
„De tre viktigaste konstitutionella företrädarnas roll är att sända en signal om att politik kan bedrivas kultiverat, med en respektfull dialog“, sade Pellegrini.
Han tillade att samtalen bekräftade att ledarna kan diskutera känsliga frågor „på ett mycket öppet, konstruktivt och pragmatiskt sätt“ och fatta gemensamma beslut „för Slovakiens bästa“.
Presidenten beskrev stoppet för militärt stöd som ett medvetet politiskt budskap snarare än ett avståndstagande från allierade.
Gränser för stödet
Pellegrini bekräftade att Slovakien inte kommer att ge militärt bistånd till Ukraina, inte skicka trupper och inte delta i garantier för Europeiska kommissionens stora lån till Kyjiv.
Samtidigt sade han att Slovakiens övergripande hållning i internationella förhandlingar om Ukraina förblir oförändrad.
Ledarna delade också en kritisk syn på den senaste amerikanska militäroperationen i Venezuela, som Pellegrini beskrev som ett allvarligt brott mot internationell rätt.
Band till Moskva
Slovakien har historiskt haft närmare relationer till Ryssland än många andra EU-länder, främst på grund av energiberoende och politiska band som går tillbaka till sovjettiden.
Premiärminister Robert Fico har upprepade gånger uttryckt skepsis mot sanktioner mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina och menar att konfrontation med Moskva skadar slovakiska intressen.
Hans återkomst till makten markerade en förskjutning bort från den tydligt pro-ukrainska linje som tidigare regeringar haft.
Även om Slovakien fortsatt är medlem i EU och Nato menar analytiker att stoppet för militärt bistånd stärker bilden av att Bratislava positionerar sig närmare Moskvas linje, även om regeringen avvisar den beskrivningen.
Oro inom EU
Slovakiens president Peter Pellegrini, premiärminister Robert Fico och talmannen Richard Raši sade alla att Europeiska unionen fortsatt är en avgörande ram för Slovakien och att landet avser att stanna kvar i unionen.
Samtidigt varnade Fico för att EU befinner sig i en ovanligt djup kris.
„Jag skulle inte vilja att Slovakien, i denna kris inom Europeiska unionen, beter sig som ett sårat rådjur och blir ett offer för stora förändringar som kan äga rum i Europa“, sade han.
Uttalandena visar hur den slovakiska ledningen balanserar mellan att upprätthålla EU-medlemskapet och att uttrycka växande skepsis mot unionens nuvarande inriktning.
Källor: Aktuality, Ziare.com
