August M
Grönlands enorma storlek, kalla klimat och glesa befolkning har gjort ön attraktiv långt innan Donald Trump återupplivade sitt intresse för den arktiska ön. Samtidigt som USA:s president i hög grad ser Grönland genom ett nationellt säkerhetsperspektiv har amerikanska aktörer inom teknik och finans positionerat sig kring ön i flera år.
Dessa intressen sträcker sig från datainfrastruktur till mineraler, där politiken fungerar mer som en accelerator än som en utgångspunkt.
Data och energi
En av Grönlands största attraktionskrafter för amerikanska teknikaktörer är inte gruvdrift, utan utrymme och energi. Snabba framsteg inom artificiell intelligens driver en kraftig ökning av efterfrågan på datacenter, som förbrukar enorma mängder energi och kräver konstant kylning.
Goldman Sachs uppskattar att AI kan öka den globala energiefterfrågan med 165 procent till 2030. I USA har projekt till ett värde av 64 miljarder dollar redan försenats eller ställts in på grund av lokalt motstånd, enligt Data Center Watch, rapporterade TV 2 News.
Grönlands kalla klimat, stora landyta och lilla befolkning gör landet till ett attraktivt alternativ. Drew Horn, en tidigare Trump-tjänsteman med fokus på Grönland, sade till Fox News förra året: ”Det är bokstavligen den bästa platsen i världen för datacenter.”
Strategisk geografi
Utöver tekniken har Grönlands läge och resurser under lång tid dragit till sig amerikanskt intresse. Washington har öppet sagt att Grönlands underjord spelar en roll i dess strategiska tänkande.
Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz sade förra året: ”Det handlar om kritiska mineraler. Det handlar om naturresurser. Det handlar om olja och gas. Det handlar om vår nationella säkerhet.”
Denna inramning överlappar med kommersiella intressen, men förklarar dem inte fullt ut.
Gruvinvesteringar
Flera amerikanska teknikmiljardärer investerade i grönlandsanknutna gruvprojekt flera år innan Trump återupptog sin retorik. Jeff Bezos, Bill Gates och Mark Zuckerberg har stött det amerikanska bolaget Kobold Metals sedan 2019, medan OpenAI:s vd Sam Altman anslöt sig 2022.
Bolaget fokuserar på sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för elfordon, AI-system och försvarsteknik. Marc Jacobsen vid den danska Försvarsakademin sade till TV 2 att ett närmare amerikanskt tillträde till Grönland tydligt skulle gynna sådana investerare.
”Det här är strategiska investeringar”, sade han och noterade att ekonomisk vinst inte är den enda drivkraften.
Politiska kopplingar
Vissa investeringar sammanfaller direkt med Trumps innersta krets. Ett annat amerikanskt bolag, Critical Metals Corp, har sett ett förnyat investerarintresse efter Trumps uttalanden, med aktiekursen upp mer än 110 procent sedan årets början.
Tidningen Politiken har tidigare rapporterat att Ronald Lauder, en långvarig Trump-allierad, investerat i två grönländska bolag. Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton har sagt att Lauder ursprungligen föreslog idén om att köpa Grönland, ett påstående som Lauder senare försvarade offentligt.
”Trumps Grönlandsidé var aldrig absurd – den var strategisk”, skrev Lauder i New York Post.
Pengar och inflytande
En analys av The Guardian visade att teknikchefer, oljeprofiler och kryptoinvesterare med intressen kopplade till Grönland skänkte minst 243 miljoner dollar till Trumps valkampanj 2024. Flera av dem var också gäster vid hans installation.
Emily DiVito vid Groundwork Collaborative beskrev detta som ett ”slutet kretslopp” mellan politisk makt och privat kapital, där tillgång och utfall förstärker varandra.
När Trump återigen lyfter Grönlands betydelse träder dessa överlappande intressen – data, mineraler och inflytande – allt tydligare fram.
Källor: TV 2 News, Politiken, The Guardian, Reuters, Fox News, CNBC
