Sprickor i Kremls fasad – Rysslands ekonomi går mot ett tufft 2026

Krigets kostnader, hårdare sanktioner och krympande reserver börjar nu märkas långt utanför slagfältet.

Det som länge beskrivits som ekonomisk motståndskraft framstår alltmer som en skör fasad, enligt analyser från Kyiv Post.

En bild av stabilitet som håller på att krackelera

Kreml har i åratal hävdat att västliga sanktioner inte biter. Utåt finns också tecken på normalitet: löner betalas, butiker är öppna och staten fortsätter att spendera.

Men bakom ytan döljer sig en ekonomi som i allt högre grad hålls igång av tillfälliga nödlösningar.

Transparensen har dessutom minskat kraftigt. Sedan invasionen av Ukraina har ryska myndigheter begränsat eller stoppat publiceringen av flera centrala ekonomiska och demografiska data, vilket gör det svårare att fullt ut bedöma läget – och lättare att upprätthålla bilden av kontroll.

Krigsekonomin tappar kraft

Den tillväxt som ändå synts de senaste åren har till stor del drivits av massiva satsningar på försvarsindustrin.

Vapentillverkning och militär logistik har skapat aktivitet, men inte långsiktigt välstånd. Militär produktion höjer inte levnadsstandarden och stärker inte den civila ekonomin.

Redan nu syns tydliga begränsningar: fabriker går på max, arbetskraftsbrist är utbredd och produktiviteten låg.

fter att ekonomin överhettades 2023–2024 började den bromsa in under 2025 – en trend som väntas fortsätta under 2026.

Mindre utrymme i statskassan

Samtidigt blir det allt svårare för staten att finansiera kriget. Intäkter från olja och gas pressas av lägre priser, rabatterade försäljningsavtal och ökade kostnader för att kringgå sanktioner.

För att täcka hålen höjs skatter och avgifter, samtidigt som räntorna hålls höga för att dämpa inflationen och skydda rubeln.

Konsekvensen är tydlig: hushållen får mindre kvar att leva på, investeringar uteblir och den ekonomiska aktiviteten bromsas. Även analytiker nära den ryska staten varnar nu för recession under 2026.

Nya sanktioner riktade mot energijättar som Rosneft och Lukoil samt EU:s ökade fokus på den ryska ”skuggflottan” gör exporten dyrare och mer riskfylld.

Effekterna är ofta gradvisa, men de staplas på varandra och försvagar systemet över tid.

När framtidstron försvinner

Ekonomisk press märks allt tydligare i människors vardag. I intervjuer mot slutet av 2025 vittnade många ryssar om att de slutat planera långt fram – vissa talade om att kunna se bara dagar, inte år, framåt. Minskad konsumtion och ökande osäkerhet riskerar därmed att förstärka nedgången ytterligare.

Ryssland lär inte kollapsa ekonomiskt under 2026. Staten har fortfarande verktyg kvar.

Men enligt Kyiv Post pekar allt mot en långsam, utdragen försvagning där marginalerna krymper år för år – och där priset i första hand betalas av vanliga ryssar, inte av makthavarna.

Källa: Kyiv Post