Regeringen säger nej till Turkiets begäran om att få rättslig hjälp i rättegången mot den svenska journalisten Joakim Medin. Beslutet innebär att en svensk domstol inte kommer att hålla något förhör med Medin, trots att Turkiet har bett om det.
Just nu läser andra
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att en sådan medverkan skulle gå emot grundläggande svenska principer – och i förlängningen kunna påverka yttrandefriheten.
– Det skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper att bidra till en process som kan inskränka yttrandefriheten och en fri och obunden journalistik, säger Strömmer, skriver Expressen.
Åtalas i Turkiet för påstådda terrorbrott
Joakim Medin har åtalats i Turkiet för brott som kopplas till terrorism. Enligt de turkiska anklagelserna ska han bland annat ha ingått i en terrororganisation och spridit terroristpropaganda.
Eftersom Medin befinner sig i Sverige har Turkiet velat att svenska myndigheter ska hjälpa till genom att låta en svensk domstol hålla ett förhör med honom.
Men det säger regeringen alltså nej till.
Läs också
– Detta handlar om ifall Sverige ska tillåta att våra domstolar ska bli verktyg för andra länders rättsprocesser mot svenska journalister, säger Strömmer, enligt Expressen.
Strömmer: Beslutet berör alla svenska journalister
Justitieministern beskriver beslutet som större än ett enskilt fall. Han menar att frågan i praktiken rör skyddet för alla journalister som arbetar fritt – även utomlands.
– Detta är ett sätt att slå vakt om varje journalists och enskilds persons rätt att verka och yttra sig fritt, säger Strömmer, enligt Expressen.
Han framhåller att regeringen inte ser någon annan möjlig väg inom lagens ramar.
– Vi kan enligt lagen inte fatta något annat beslut än detta.
Läs också
Medin fängslades i 51 dagar
Joakim Medin greps i Turkiet förra våren när han reste dit för att bevaka protester mot president Recep Tayyip Erdogan, på uppdrag av tidningen ETC.
Han satt då fängslad i 51 dagar. Medin dömdes senare till villkorlig dom för förolämpning av presidenten och kunde därefter resa tillbaka till Sverige.
Men efter det väcktes ett nytt åtal, med betydligt allvarligare anklagelser kopplade till terrorism.
Rättegången skjuts upp – igen
Rättegången i Turkiet skulle ha startat i september, men sköts upp till januari. Nu har den flyttats ännu en gång.
Det nya datumet är satt till den 7 maj, efter en begäran från Medins juridiska ombud.
Läs också
Medin har tidigare sagt att han vill bli hörd, bland annat för att få klarhet i vad anklagelserna faktiskt bygger på. Han har också uttryckt frustration över att det svenska beslutet dragit ut på tiden och velat få processen avslutad.
Oro för internationell arresteringsorder
Samtidigt har Medin lyft en oro för vad som kan hända om rättegången inte genomförs. Han har varnat för att Turkiet kan utfärda en internationell arresteringsorder.
I så fall skulle han kunna riskera att gripas om han reser utanför Schengenområdet.
Strömmer säger att han har förståelse för att situationen är svår för Medin – men betonar att han inte är en part i själva ärendet mellan länderna.
– Jag förstår att detta är en besvärlig situation för Joakim Medin. Men han är inte en part i hanteringen av det här ärendet. Det är en fråga mellan två stater, säger han, enligt Expressen.
Läs också
”Öppna dammluckorna” – det vill regeringen undvika
Strömmer uppger att regeringens linje ligger i linje med hur tidigare regeringar agerat i liknande fall. Han varnar också för konsekvenserna om Sverige skulle börja säga ja till den här typen av rättsliga förfrågningar.
– Jag tror var och en förstår vad det skulle betyda om vi hade en annan inställning, det vill säga om vi skulle öppna dammluckorna in i det svenska rättssystemet av denna typen av processer i andra länder. Det är naturligtvis uteslutet, säger han.
Ett tydligt nej – och en signal om principer
Med regeringens besked står det klart att Sverige inte tänker bidra till Turkiets rättsprocess mot Joakim Medin genom svenska domstolar.
För Strömmer handlar det om en principfråga: att skydda yttrandefriheten och se till att svenska rättssystemet inte används för att driva andra länders processer mot journalister.
Och signalen från regeringen är tydlig – gränsen går här.