Emil Martesen
Ett litet val inför sportlovet kan få oväntat stor betydelse för familjens ekonomi.
Sportlovet är för många svenskar en av årets höjdpunkter, men också en period då privatekonomin sätts på prov.
Väderförhållanden, kalendern och skolledigheten styr planeringen, och när skidsäsongen når sin kulmen tenderar priserna att följa med uppåt.
En ny genomgång från jämförelsetjänsten Zmarta i samarbete med uScore visar dock att det finns betydande besparingar att göra för familjer som är beredda att tänka flexibelt.
Skidresan tar allt större plats i budgeten
I år kostar en genomsnittlig skidresa under sportlovet strax över 33.000 kronor för en familj med två vuxna och två barn.
I beloppet ingår boende i stuga eller lägenhet, liftkort samt skiduthyrning och baseras på ett genomsnitt från fem av Sveriges största skidorter.
Kostnaden motsvarar omkring 52 procent av en genomsnittlig hushållsinkomst efter skatt. År 2020 uppgick samma typ av resa till cirka 39 procent av inkomsten och var då omkring 7.500 kronor billigare.
”Samma skidsemester tar i dag en betydligt större del av hushållets ekonomi. Inkomsterna har inte utvecklats i samma takt som priserna”, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore.
Stora prisskillnader mellan sportlovsveckorna
Priserna varierar kraftigt beroende på vilken sportlovsvecka resan genomförs. Vecka 9 är dyrast, med en genomsnittlig kostnad på nära 35.900 kronor.
Vecka 8 ligger något lägre, medan vecka 10 sticker ut som den klart billigaste med ett snittpris på omkring 29.700 kronor.
”När efterfrågan är som störst drivs priserna upp. Det påverkar familjer i hela landet. Samtidigt finns det ofta billigare alternativ för dem som tar sig tid att jämföra”, säger Ola Söderlind.
Skillnader mellan landets regioner
Hur tung skidresan blir för ekonomin beror också på var i landet hushållet är bosatt.
I Gävleborgs län motsvarar kostnaden cirka 58 procent av hushållets månadsinkomst efter skatt. Kalmar, Gotlands och Jönköpings län ligger på liknande nivåer, runt 57 procent.
I Stockholms län uppgår motsvarande andel till cirka 44 procent. Skillnaden förklaras främst av högre inkomster, trots att själva skidresan ofta kostar ungefär lika mycket i kronor räknat.
”När flera regioner möter sportlovets högsta priser utan motsvarande lönenivåer blir skidresan en betydligt större belastning för hushållsekonomin”, säger Ola Söderlind.
Genom att vara flexibel i valet av vecka och destination kan familjer spara upp till 6.200 kronor. För många kan det innebära skillnaden mellan en pressad och en mer balanserad privatekonomi.
