Ida Hansson
Hur mäter man egentligen förtroende för politiskt ledarskap i ett land som befinner sig i krig, utan val och under undantagstillstånd?
En ny opinionsundersökning från Ukraina visar att svaret inte är helt entydigt – och att siffror måste läsas i sitt sammanhang.
En färsk mätning från Kyiv International Institute of Sociology (KIIS), som Kyiv Post rapporterar om, pekar på att ukrainarnas syn på president Volodymyr Zelensky präglas av både lojalitet och reservationer.
Offentligt stöd – privat tvekan
I undersökningen använde KIIS två olika sätt att ställa frågan om förtroende för presidenten. När frågan ställdes indirekt, med en metod som syftar till att minska socialt önskvärda svar, sjönk andelen som uttryckte förtroende.
Enligt KIIS egna sociologer handlar detta inte om rädsla för att kritisera makthavarna. I stället tolkar institutet skillnaden som ett uttryck för krigstida sammanhållning: många ukrainare uppges offentligt visa stöd för presidenten som en markering av nationell enighet, även om de privat kan ha en mer kritisk eller nyanserad uppfattning.
I ett land där kriget genomsyrar vardagen blir stödet för statschefen därmed inte bara en fråga om personligt omdöme, utan också om symbolik och gemensamt ansvar.
Stabilitet trots krig
När frågan ställdes mer direkt uppgav 61 procent av de tillfrågade att de har förtroende för Volodymyr Zelensky. Undersökningen genomfördes i slutet av januari via telefonintervjuer i områden som kontrolleras av den ukrainska staten.
Resultatet ligger nära tidigare mätningar och tyder på att Zelenskys ställning i opinionen varit relativt stabil under det utdragna kriget. Samtidigt uppger omkring en tredjedel av de svarande att de inte har förtroende för presidenten – en påminnelse om att stödet inte är enhälligt.
Att förtroendet inte rasar, men heller inte ökar kraftigt, kan ses som ett tecken på att många ukrainare skiljer mellan krigstidens behov av ledarskap och långsiktiga politiska bedömningar.
Delad syn på framtiden och demokratin
Mätningen ger också en bild av hur ukrainarna ser på tiden efter kriget.
Nästan hälften anser att det finns personer inom dagens maktstruktur som bör fortsätta även i fredstid, medan drygt fyra av tio menar att den nuvarande ledningen är helt diskrediterad.
Synen på demokratin under krigslagarna är lika splittrad.
Kritiken rör främst begränsningar i yttrandefrihet, myndigheters agerande och korruption. Däremot är det endast en mycket liten andel som pekar ut frånvaron av val som ett centralt demokratiskt problem.
Sammantaget tecknar undersökningen bilden av ett samhälle där stödet för ledarskapet samexisterar med tydliga förväntningar på ansvar, transparens och förändring – särskilt den dag kriget tar slut.
Källa: Kyiv Post
