Kenneth Glad
När debatten om president Donald Trumps uttalanden om Grönland tilltar uttrycker diplomater, analytiker och arktiska ledare oro över hur alliansdynamik och rättsliga åtaganden sammanfaller med en tilltagande strategisk konkurrens.
Europeiska tjänstemän och Natoallierade har slagit tillbaka efter att förnyad amerikansk retorik väckt frågor om Grönlands status. Uttalanden från Köpenhamn och andra allierade huvudstäder har betonat att Grönlands framtid ligger hos dess folk och inom ramen för befintliga alliansarrangemang.
Tidigare Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen varnade i kommentarer förra månaden för att ifrågasättanden av en Natoallierads territoriella ordning kan undergräva förtroendet inom alliansen.
Trumps uttalanden
Den förnyade granskningen, enligt The New York Times, följer på uttalanden från president Donald Trump som ifrågasatte långvariga arrangemang som reglerar Grönland. Någon formell policyförändring har inte följt, men enbart uttalandena oroade allierade.
USA har länge bedrivit radarverksamhet och haft militär infrastruktur på Grönland inom ramen för avtal med Danmark. Analytiker säger att oron inte gäller ett omedelbart övertagande, utan osäkerhet. I allianspolitik spelar det roll.
När den arktiska isen drar sig tillbaka öppnas nya sjöfartsleder och intresset för resurser växer. Ryssland har utökat sin militära närvaro i Arktis, medan Kina har signalerat långsiktiga ambitioner. Natos sammanhållning, inte juridisk teori, är den omedelbara frågan.
Ett äldre avtal
Bakom den diplomatiska spänningen finns ett föga känt amerikanskt åtagande som går mer än ett sekel tillbaka i tiden. Under förhandlingarna som ledde till Washingtons köp av de danska Västindien 1917, nuvarande Amerikanska Jungfruöarna, säkrade Danmark en skriftlig amerikansk deklaration som erkände dess suveränitet över hela Grönland.
Vid den tiden var amerikanska tjänstemän fokuserade på karibiska hamnar nära Panamakanalen. Grönland sågs som avlägset och av begränsat värde. Försäkran kom billigt.
Deklarationen, daterad 1916 och bevarad i Danmarks Rigsarkiv, fastslår Washingtons erkännande i formellt diplomatiskt språk. Historiker säger att den speglar en epok då bilaterala löften ofta avgjorde territoriella frågor.
Rättsliga lager i dag
Juridiska experter påpekar att löftet aldrig formellt har dragits tillbaka. Men de betonar också att det endast är ett av flera moderna begränsningar, däribland Natoåtaganden, efterkrigstida försvarsavtal och internationella normer som reglerar självstyrande territorier.
Opinionsmätningar genomförda i januari visade att en stor majoritet av grönländarna motsätter sig att bli en del av USA och föredrar den nuvarande ordningen inom Kungariket Danmark.
Om frågan bleknar eller hårdnar till något mer varaktigt är oklart. Arktis förändras snabbt, och gamla försäkringar sätts på prov i realtid.
Källor: The New York Times, Rigsarkivet
