Kenneth Glad
En eskalerande konflikt som involverar Iran riktar åter Washingtons fokus mot Mellanöstern och väcker nya frågor bland europeiska tjänstemän om den bredare säkerhetsbilden.
När flera globala kriser utvecklas samtidigt varnar vissa analytiker för att Ryssland kan försöka utnyttja ett ögonblick av distraktion, skriver The Sun.
Tidigare i veckan höll USA:s president Donald Trump ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera både kriget i Ukraina och den eskalerande krisen kring Iran. Enligt den brittiska tabloiden The Sun beskrev Trump samtalet som positivt och uppmanade Moskva att bidra till att avsluta kriget i Ukraina.
– Jag hade ett mycket bra samtal med president Putin, sade Trump.
– Jag sade: ”Du skulle kunna vara mer hjälpsam genom att få slut på kriget mellan Ukraina och Ryssland. Det skulle vara mer hjälpsamt.”
Ett samtal mitt i flera kriser
Samtalet ägde rum samtidigt som kriget i Ukraina går in på sitt femte år. Strider fortsätter längs flera delar av frontlinjen, även om läget på slagfältet i stort sett har stelnat i ett utdraget dödläge efter månader av utnötande strider.
Samtidigt har spänningarna i Mellanöstern ökat efter amerikanska och israeliska attacker inne i Iran och Teherans vedergällningsattacker med robotar och drönare mot gulfstater som hyser amerikanska militärbaser.
Enligt den brittiska tabloiden varnade Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis tidigare i veckan för att om konfrontationen med Iran drar ut på tiden kan det öppna ett fönster för Ryssland att öka pressen i Europa.
Han föreslog också att Washington kan få svårt att samtidigt upprätthålla starka militära åtaganden i Europa, Mellanöstern och Indo–Stillahavsregionen om flera globala kriser förvärras.
Ansträngda resurser
En annan oro gäller militära leveranser. Västerländska regeringar har skickat enorma mängder artillerigranater, robotar och luftförsvarssystem till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Enligt Reuters rapportering om försvarsproduktion har det visat sig svårt att återuppbygga dessa lager, även när Natos medlemsländer ökar vapenproduktionen.
Samtidigt har instabiliteten i Persiska viken pressat upp oljepriserna. Den utvecklingen kan stärka Rysslands krigsfinanser eftersom landet fortfarande är en av världens största energiexportörer. Högre oljepriser innebär större intäkter till Moskvas budget och bidrar till att upprätthålla landets militära utgifter.
I hela Europa har regeringar accelererat sina återupprustningsplaner sedan invasionen av Ukraina. Nato har utökat sin framgrupperade närvaro med åtta multinationella stridsgrupper stationerade från Baltikum till Svarta havet, som en del av alliansens bredare arbete för att avskräcka ytterligare rysk aggression.
Ett test för Europas säkerhet
Trots dessa åtgärder varnar Landsbergis för att Europa fortfarande är starkt beroende av amerikansk militärmakt.
– Natos generalsekreterare Mark Rutte säger att vi inte kan göra någonting utan amerikanerna. Jag hörde det och det är inte bra, sade han.
För Europas ledare är utmaningen nu tydlig: att hantera ökande spänningar i flera regioner samtidigt som de stärker sina egna försvar ifall Washingtons uppmärksamhet blir allt mer splittrad.
Källor: The Sun, Reuters
