Mimmo Wiestål Fischetti
Svenskar blickar ofta mot våra nordiska grannländer för att jämföra villkor och ekonomi.
Det finns en stark nyfikenhet på hur välfärden formas och hur köpkraften utvecklas tvärs över gränserna.
Många följer gärna nyheter från grannarna för att se hur livet förändras där.
Ekonomiska besked från omvärlden skapar snabbt diskussioner kring vad som skiljer länderna åt.
Prisökningar och högre levnadskostnader har drabbat hushåll i hela Norden under senare tid.
När fasta utgifter stiger blir frågan om trygghet extra viktig för alla åldrar.
Att få pengarna att räcka till allt har blivit en utmaning för väldigt många.
Kraftigt lyft för äldre
Regleringarna i det danska trygghetssystemet ger nu ett rejält tillskott i plånboken för många äldre.
Sajten DK Nyt rapporterar via nyhetsbyrån Ritzau om hur utbetalningarna stiger till historiska nivåer från och med nästa årsskifte.
Maximal grundpension för en ensamstående person kliver över 200 000 danska kronor om året.
Omräknat till svensk valuta handlar beloppet om cirka 300 000 kronor före skatt.
Tillsammans med särskilda extra tillägg kan totalsumman stiga upp mot trehundrafyrtiotiotusen svenska kronor.
Folk på pension har ofta begränsade chanser att påverka sina inkomster när vardagen blir dyrare.
Mads Moberg Reumert från Danica förklarar för Ritzau hur justeringarna kan underlätta i vardagen.
”Den stora ökning vi har sett kan hjälpa landets många pensionärer, där flera har känt av de stigande priserna de senaste åren”, säger Mads Moberg Reumert till Ritzau.
Eftersläpning i systemet
Höjningarna styrs av hur lönerna på den privata arbetsmarknaden har utvecklats historiskt sett.
Systemet bygger på en tvåårig eftersläpning vilket gör att effekterna märks först långt i efterhand.
Ökningen under det senaste året landade på drygt fyra procent efter tidigare lönerörelser.
Köpkraften har trots uppgången inte helt nått tillbaka till nivåerna som gällde före inflationsvågen.
Politikerna i landet diskuterar därför förändringar för att snabbare kunna justera utbetalningarna framöver.
Framtida reformer kan göra att ersättningarna hänger med prisstegringar på ett helt nytt sätt.
”Jag är spänd på hur en framtida modell blir”, säger Mads Moberg Reumert till Ritzau.
Förändringarna följs nu med stort intresse även av utomstående bedömare i Norden.
