Nya upptäckter kan förklara varför mRNA-vacciner ger begränsat skydd mot Omikron

13/07/2023 22:15

Henrik R

Hälsa
Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Nya upptäckter kan förklara varför mRNA-vacciner ger begränsat skydd mot Omikron.

Mest läst idag

Vaccination ger ett bra skydd mot allvarlig covid-19, men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya Omikron-varianter är nära kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, som inte påverkas av mRNA-vaccination. Dessa resultat, som har publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Den pågående COMMUNITY-studien, som startade våren 2020 med regelbunden provtagning av 2149 anställda på Danderyds sjukhus, har nu publicerat resultat från höstens delstudier. I de två studierna framkom att antikroppar i luftvägarna (IgA) var kopplade till en halverad risk för infektion med de nya Omikron-varianterna (BQ.1), och att vaccinet inte gav en ökning av de skyddande luftvägsantikropparna.

Under hösten 2022 testades 447 deltagare varje vecka med PCR för att upptäcka förekomsten av SARS-CoV-2-infektion. Antikroppar i luftvägarna och i blodet analyserades i början av studien. Resultaten från studien visar att högre antikroppsnivåer i luftvägarna gav ett starkare skydd, med 25 procent riskminskning för varje fördubbling av antikroppsnivån.

En delstudie samma höst undersökte antikroppssvaret i luftvägarna hos 24 deltagare som fick en fjärde dos av SARS-CoV-2 mRNA-vaccinet. Antikroppsnivåer i luftvägarna och i blodet analyserades både före och vid upprepade tillfällen efter vaccination. Det fanns ingen ökning av de skyddande luftvägsantikropparna, även om antikropparna i blodet ökade som förväntat.

"De nuvarande mRNA-vaccinerna skyddar fortfarande mycket bra mot allvarlig sjukdom och död, men de verkar ge ett begränsat skydd mot att bli infekterad med de Omikron-varianter som cirkulerar just nu," säger Oscar Bladh, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.

Forskningen finansieras av Jonas och Christina af Jochnick Foundation, Folkhälsomyndigheten, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Leif Lundblad och familj, Karolinska Institutet och SciLifeLab.