Kenneth Glad
Ett rutinmässigt offentligt framträdande tog en oväntad vändning som kom att prägla hur en historisk person skulle bli ihågkommen. Händelsen är fortfarande ett uppmärksammat kapitel i den tidiga flyghistoriens utveckling.
Sophie Blanchard byggde en karriär i luften under en tid då ballongflygning fortfarande var något nytt, farligt och noggrant bevakat av publik runt om i Europa. Varje uppstigning var både underhållning och experiment och lockade åskådare som ville se hur långt människans flygförmåga kunde tänjas.
Hon räknas som en av de första professionella kvinnliga aeronauterna, skriver Historienet. Under en tid då den civila luftfarten fortfarande befann sig i sin linda blev hennes uppvisningar ett ovanligt inslag i ett område som dominerades av män.
En nervös pionjär hyllades
Enligt Historienet föddes Blanchard i Yves i Frankrike och började med ballongflygning efter att ha gift sig med aeronauten Jean-Pierre Blanchard år 1804.
På marken beskrevs hon som ängslig och lättskrämd. I luften fann hon däremot självförtroende och kallade flygning för ”en ojämförlig känsla”.
Efter att Jean-Pierre avled 1809 till följd av skador från en ballongolycka fortsatte Sophie verksamheten och gjorde sig ett eget namn som offentlig profil.
Hennes uppvisningar kombinerade flygning med spektakulära inslag, bland annat fyrverkerier som avfyrades från ballongkorgen.
Napoleon utsåg henne senare till officiell aeronaut vid statliga högtidligheter. År 1811 uppmärksammade hon födelsen av Napoleons son genom att släppa ned tryckta meddelanden över Paris.
I juli 1819 hade Blanchard genomfört mer än 60 uppstigningar och lyckats bli fri från de skulder som tidigare belastat hennes makes verksamhet.
Olyckan i Paris
Den 6 juli 1819 lyfte hon från Jardin de Tivoli i Paris under en kvällsföreställning. Enligt Historienet hade hon privat sagt att detta skulle bli hennes sista uppvisning.
Hon hade med sig fler fyrverkerier än vanligt inför det som hon enligt uppgift hade sagt skulle bli hennes sista framträdande. När ballongen steg i den kraftiga vinden drev den en stund utom synhåll innan den åter blev synlig – nu med lågor som syntes mot natthimlen.
Flera åskådare trodde först att elden ingick i föreställningen. Därefter föll ballongen snabbt och slog i taket på ett hus på Rue de Provence.
John Poole, en engelsk turist som bevittnade olyckan från sitt fönster, beskrev senare händelsen i en redogörelse som citeras av Smithsonian Magazine:
”Jag var en av de tusentals som såg, och jag hörde också, Madame Blanchards undergång … Från mina egna fönster såg jag uppstigningen. Under några minuter doldes ballongen av moln. Plötsligt visade den sig igen, och ett kort ögonblick syntes ett flammande eldsken. Sedan följde en fruktansvärd tystnad. Några sekunder senare föll den arma kvinnan, omsluten och intrasslad i sin ballongs nät, med en fasansfull krasch ner på det sluttande taket till ett hus på Rue de Provence …”
Den exakta orsaken till olyckan kunde aldrig fastställas. Historienet skriver att vittnen misstänkte att fyrverkerierna hade förskjutits under flygningen och antänt ballongen.
Blanchards död rapporterades i stor omfattning runt om i Europa. På hennes grav på kyrkogården Père Lachaise i Paris står inskriptionen: ”Offer för sin konst och sitt mod.”
Källor: Historienet; Smithsonian Magazine
