Mimmo Wiestål Fischetti
Stormar och vinteroväder kan slå hårt och snabbt – och på bara några timmar kan både el, värme, vatten och mobilnät sluta fungera. Under annandagshelgen drog stormen Johannes in över stora delar av landet med orkanbyar, kraftigt snöfall och ishalka. Myndigheter gick ut med varningar och avrådde från onödiga resor.
Och konsekvenserna blev allvarliga: tre personer har avlidit i olyckor kopplade till stormen, bland annat efter fallande träd och under röjningsarbete, rapporterar Nyheter24.
En vecka utan hjälp – det här är rekommendationen
Efter extrema väderhändelser blir det tydligt hur sårbart vardagslivet är. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och statliga informationssajten Krisinformation rekommenderar att hushåll ska kunna klara sig i minst sju dagar utan samhällets stöd. Det gäller särskilt vid större strömavbrott, oväder eller andra kriser.
Det handlar inte om panik eller “prepping” i Hollywood-stil – utan om att ha en enkel basnivå hemma så att du kan hålla värmen, äta, få information och hjälpa dig själv och andra.
Därför slår elavbrott extra hårt på vintern
När strömmen går försvinner ofta mer än bara ljuset. Många hushåll tappar också:
- värme (värmepumpar, direktel, cirkulationspumpar)
- matförvaring (kyl och frys)
- kommunikation (mobilmaster och internet kan påverkas)
- betalningar (kortterminaler kan sluta fungera)
Under stormen Johannes rapporterade elbolag om tiotusentals strömlösa, och på vissa håll tog felsökning och röjning tid eftersom träd låg över ledningar, enligt Aftonbladet.
20 saker som gör störst skillnad när krisen slår till
Här är en praktisk checklista som bygger på myndigheternas råd om hemberedskap, kompletterat med sådant som ofta glöms bort när det blir skarpt läge, skriver Energimyndigheten.
- Vatten i dunkar och flaskor (räkna för flera dygn).
- Mat som håller länge: konserver, pasta, ris, knäckebröd, energibars.
- Frilufts-/campingkök för mat och varmt vatten (använd säkert och ventilerat).
- Tändstickor och tändare – gärna vattentätt förvarade.
- Pannlampa (praktiskast när du behöver händerna fria).
- Extra batterier i rätt storlek.
- Fulladdad powerbank + extra kablar.
- Billaddare/USB-laddare (bra när elen är borta men bilen fungerar).
- Radio – helst vev-, solcells- eller batteridriven (P4 är beredskapskanal).
- Ficklampa som backup till pannlampan.
- Filtar, sovsäckar och varma textilier.
- Stearinljus.
- Första hjälpen-kit: plåster, sårtvätt, bandage, febertermometer.
- Receptfria läkemedel (smärtstillande, febernedsättande) och viktiga receptläkemedel.
- Hygienartiklar: våtservetter, handsprit, tvål, tandkräm.
- Toalettpapper och soppåsar (kan behövas vid problem med vatten/avlopp).
- Kontanter (kortbetalning kan ligga nere).
- Vinterprylar: snöskyffel, sand/strössel, isskrapa.
- Utskrivna telefonlistor (anhöriga, vård, försäkring, elbolag).
- Viktig information på papper: adresser, försäkringsnummer, instruktioner och kontaktuppgifter.
Små beslut som kan rädda läget
Att ha prylar är en sak – men de gör bara nytta om de går att använda när allt händer samtidigt. Myndigheter uppmanar därför också till att du:
- testar din radio och laddare i förväg
- roterar mat och batterier så att inget blir gammalt
- ser över hur du håller värmen om elen försvinner
- har en plan för äldre släktingar, barn och husdjur
Mer vägledning finns i statens råd om hemberedskap hos Krisinformation och MSB:s guide om att preppa för en vecka.
Det viktigaste: du ska inte behöva stå ensam
När stormen slår till är det ofta grannar och familj som gör störst skillnad första dygnen. Har du lite extra vatten, värme och möjlighet att ladda en mobil kan du också hjälpa andra – särskilt äldre och personer som är beroende av medicin eller trygghetslarm.
Att förbereda sig är inte dramatiskt. Det är bara sunt förnuft – innan nästa oväder gör entré.
