Kenneth Glad
Offentliga myndigheter runt om i Europa uppmanas att stärka skyddsåtgärderna i takt med att temperaturerna fortsätter att stiga. Enligt ansvariga kan praktiska insatser förhindra många av de dödsfall som kopplas till allt vanligare värmeböljor.
Europas hälsomyndigheter utsätts för ett förnyat tryck att anpassa sig till ett varmare klimat efter att Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterat att mer än 200 000 människor har avlidit av värmerelaterade orsaker i EU och associerade länder under de senaste fyra åren.
Varningen kom i samband med lanseringen av uppdaterade WHO-riktlinjer som ska hjälpa regeringar, städer och hälso- och sjukvårdssystem att hantera extrema temperaturer. Rekommendationerna presenterades i Berlin efter en period av ovanligt varmt väder i delar av Europa.
Dr Hans Henri Kluge, WHO:s Europadirektör, sade att problemets omfattning växer i takt med att klimatförändringarna driver upp temperaturerna över hela kontinenten.
– Europa värms upp snabbare än någon annan kontinent, och vi betalar för det med människoliv, sade Kluge enligt Health Policy Watch.
Städer uppmanas att anpassa sig
I stället för att betrakta värmeböljor som isolerade väderrelaterade nödsituationer uppmuntrar de nya riktlinjerna myndigheter att bygga in långsiktigt skydd i stadsplanering och offentliga tjänster.
WHO förespråkar åtgärder som att utöka trädbeståndet, skapa svalkande samlingsplatser, öka antalet skuggade offentliga platser och använda material som absorberar mindre värme.
Organisationen stöder också det så kallade ”svampstads”-konceptet, som bygger på genomsläppliga ytor och grön infrastruktur för att hålla kvar vatten och bidra till att sänka temperaturen i stadsmiljöer.
Dessa rekommendationer syftar till att motverka den urbana värmeöeffekten, ett fenomen där tätbebyggda områden blir betydligt varmare än omgivande regioner eftersom vägar, byggnader och andra ytor lagrar värme.
Berlins hälsosenator Ina Czyborra varnade för att stora och tätt bebyggda städer står inför särskilda utmaningar under perioder med extrem värme.
Äldre personer är särskilt utsatta
De uppdaterade riktlinjerna lägger stor vikt vid att skydda människor som löper störst risk under värmeböljor.
Äldre vuxna är särskilt sårbara eftersom kroppens förmåga att reglera temperaturen kan försämras med åldern, samtidigt som kroniska sjukdomar och vissa läkemedel kan öka känsligheten för värme. Personer som bor ensamma, personer med befintliga hälsoproblem och socioekonomiskt utsatta grupper löper också förhöjd risk.
WHO rekommenderar att lokala myndigheter identifierar sårbara invånare i förväg och kopplar dessa register till värmevarningssystem. Under perioder med extrem värme kan detta utlösa trygghetskontroller, uppsökande insatser eller direkt hjälp till personer som kan behöva stöd för att hålla sig säkra.
Riktlinjerna efterlyser också informationskampanjer anpassade till olika samhällsgrupper, inklusive personer som har begränsad tillgång till digitala varningar eller officiell information.
Arbetsgivare och sjukhus möter nya krav
Skyddsåtgärder på arbetsplatser är en annan central del av rekommendationerna. Digi24 skriver att de föreslagna åtgärderna omfattar flexibla arbetstider, fler pauser och minskat utomhusarbete under dygnets varmaste timmar.
Även hälso- och sjukvården uppmanas att förbereda sig för ökad belastning under värmeböljor. Riktlinjerna betonar vikten av att upprätthålla kylsystem, skydda temperaturkänsliga läkemedel och säkerställa tillräcklig bemanning när temperaturerna skjuter i höjden.
Tysklands miljöminister Carsten Schneider sade enligt Health Policy Watch:
– Naturen kan hjälpa oss att bekämpa hettan, om vi låter den.
Finansieringen är fortfarande en betydande utmaning. Regeringar runt om i Europa måste balansera behovet av klimatanpassning mot andra budgetmässiga påfrestningar, däribland ökade försvarsutgifter och andra ekonomiska krav.
EU-kommissionären för klimatfrågor, Wopke Hoekstra, skrev i förordet till riktlinjerna:
– Bevisen är tydliga: Att investera i utsläppsminskningar är betydligt billigare än att betala för klimatrelaterade skador.
För WHO är målet enkelt. Organisationens företrädare menar att de flesta värmerelaterade dödsfall kan förebyggas om regeringar agerar tidigt, förbättrar beredskapen och säkerställer att stöd når de mest utsatta innan temperaturerna blir farligt höga.
Källor: Health Policy Watch, Världshälsoorganisationen (WHO), Digi24
