Jens Asbjørn Bøgen
Det språk som Moskva en gång reserverade för Kyjiv riktas nu mot en mindre granne i södra Kaukasus.
I månader har Ryssland sett hur Armenien alltmer har glidit ur dess inflytandesfär – från Jerevans frysta deltagande i Moskvas säkerhetsallians till en parlamentsomröstning 2025 som öppnade dörren för ett EU-medlemskap. Kremls varningar har blivit skarpare för varje steg.
Den 4 oktober uttryckte en av Vladimir Putins närmaste allierade jämförelsen explicit. I en intervju med den iranska statliga kanalen IRIB sade Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, att ”det värsta som kan hända Armenien är att det förvandlas till ett nytt Ukraina”.
Medvedev tillade att Jerevans ledarskap hade beslutat att ”ändra riktningen för sin utveckling”, och att denna förändring ”inte kommer att leda till något gott”, rapporterade det armeniska mediet Yerepouni med hänvisning till IRIB-intervjun.
En varning riktad mot Jerevans EU-ansökan
Uttalandena följer på premiärminister Nikol Pasjinjans tillkännagivande den 24 augusti om att Armenien inom en snar framtid skulle kunna lämna in en formell ansökan om EU-medlemskap – ett steg som hans regering har förberett sedan parlamentet antog en anslutningslag i mars 2025.
Moskva har svarat med en rad alltmer långtgående ekonomiska varningar. I april uppgav Aleksej Sjevtsov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, för TASS att ett EU-medlemskap för Armenien, enligt konservativa uppskattningar, skulle kunna kosta landet cirka 23 procent av dess BNP, driva upp inflationen med 22,6 procentenheter och medföra ytterligare höjningar av naturgaspriserna.
Ryssland levererar för närvarande gas till Armenien för 177,50 US-dollar per 1 000 kubikmeter, vilket är mindre än en tredjedel av vad europeiska köpare betalar.
Den ryska växtskyddsmyndigheten Rosselchoznadzor har från och med den 12 juni avbrutit importen av alla reglerade armeniska växtprodukter, med hänvisning till upprepade förekomster av karantänskadegörare.
Från Moldavien till Jerevan
Medvedevs retorik bygger vidare på ett mönster som Moskva tidigare har tillämpat på Moldavien och Georgien: före detta sovjetrepubliker varnas för att närmare relationer med Bryssel kommer att ha ett pris.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i augusti att Armenien var ”fritt” att lämna alliansen om Jerevan inte längre ansåg ett medlemskap i den rysslandsledda Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (CSTO) nödvändigt.
Officiellt är Armenien och Ryssland fortfarande bundna av ett bilateralt avtal och medlemskapet i CSTO, men i Armeniens officiella regeringsprogram för de kommande fem åren har Ryssland strukits från listan över ”strategiska partner” och har nu degraderats till enbart ”partner”.
Armenien frös sitt deltagande i CSTO i februari 2024 och har inte återkallat detta beslut.
Den armeniska regeringen hade vid tidpunkten för publiceringen ännu inte lämnat något officiellt uttalande angående Medvedevs kommentarer.
