Jens Asbjørn Bøgen
Året som markerar 80-årsdagen av andra världskrigets slut påminner oss om att världen inte nödvändigtvis blivit säkrare med åren.
Året som markerar 80-årsdagen av andra världskrigets slut påminner oss om att världen inte nödvändigtvis blivit säkrare med åren.
Åttio år efter andra världskriget – men freden är fortfarande bräcklig
Året som markerar 80-årsdagen av andra världskrigets slut påminner oss om att världen inte nödvändigtvis blivit säkrare.
Trots att fullskaliga världskrig kan kännas som något som tillhör historien, präglas vår samtid av ökade geopolitiska spänningar.
Dagens utlösande faktorer ser annorlunda ut – cyberattacker, drönare och politiska missbedömningar – men insatserna är fortfarande lika höga.
En ny era av instabilitet
Den snabba utvecklingen av autonoma vapen, övervakningsteknologi och AI-drivna krigföringssystem omformar hur konflikter uppstår och utvecklas.
Dessa verktyg används ofta i gråzonskonflikter och riskerar att snabbt eskalera lokala tvister till internationella kriser – utan förvarning.
Varför geografin fortfarande spelar roll
Gamla gränser – från Kashmir till Himalaya – fortsätter att orsaka spänningar.
En konflikt om ett avlägset bergspass eller luftrummet ovanför en ö kan i dag utlösa en global kris.
Fem potentiella konflikthärdar
Journalisten och historikern Garrett M. Graff identifierar i Politico fem regioner med särskilt hög konfliktpotential.
Han analyserar varför dessa områden riskerar att bli framtida krigszoner – och vad som kan förhindra det.
1. Indien och Pakistan: En skör kärnvapenbalans
II maj påminde en kort men allvarlig missilväxling om de fortsatt höga spänningarna mellan Indien och Pakistan.
Händelsen, som utlöstes av en terrorattack i Jammu och Kashmir, visade hur snabbt situationen kan eskalera.
Ett arv av blodspillan
Indien och Pakistan har utkämpat flera krig sedan delningen 1947, särskilt 1965, 1971 och 1999.
Trots eldupphör är lågintensiva sammandrabbningar vanliga, och misstron är djup – särskilt kring anklagelser om gränsöverskridande terrorism.
Världens farligaste låsning?
Båda nationerna har omkring 170–180 kärnvapen.
Experter menar att detta gör Sydasien till den mest sannolika platsen på jorden för en kärnvapenkonflikt – med katastrofala följder långt utanför regionen.
Säkringen är kort
Tidigare amerikanska underrättelsechefer varnar för att politiska påtryckningar och bristande kommunikation kan få någon sida att överreagera.
Ett militärt slag mot ett kommandocenter kan till exempel misstolkas som ett förstahandsangrepp – och utlösa ett kärnvapensvar.
Varför ett Indien–Pakistan-krig kan undvikas
För tillfället håller praktiska faktorer som Indiens ekonomiska tillväxt och Pakistans interna utmaningar båda länderna upptagna på andra håll.
Men risken är fortfarande obehagligt verklig.
2. Kina och Taiwan: 2000-talets smältdegel
Kinas ambitioner att ”återförenas” med Taiwan kan komma att prägla världspolitiken i årtionden framöver.
Xi Jinpings strategi påminner om Putins i Ukraina – att agera medan motståndet ännu är hanterbart, innan Taiwan glider för långt ideologiskt eller politiskt.
En kamp om globalt ledarskap
Taiwan är inte bara ett omtvistat territorium; det är också en symbol för geopolitisk maktbalans. Om USA försvarar Taiwan skickar det en signal om fortsatt dominans.
Om inte, kan regionala makter som Japan, Sydkorea och Filippinerna ompröva sina allianser.
Krigets möjliga kostnader
Krigsspel genomförda av amerikanska tankesmedjor visar på allvarliga utmaningar.
USA’s förråd kan snabbt tömmas, och dödstalen riskerar att överstiga dem från både Vietnam- och Koreakriget – inom några månader.
Pentagon förbereder sig – men utan full tillförsikt.
Xis deadline 2027
Xi har beordrat den kinesiska militären att vara redo att invadera Taiwan senast 2027.
Amfibieövningar och militär modernisering fortsätter i snabb takt – vilket väcker oro i Washington, Tokyo och Taipei.
En invasion utan motstycke
Att korsa Taiwansundet och inta ön skulle vara en av de mest komplexa militäroperationerna i historien.
Trots sin storlek och teknologiska kapacitet saknar Kinas militär modern stridserfarenhet.
Andra vägar till kontroll
Istället för en direkt invasion kan Kina välja att pressa Taiwans ekonomi genom blockader, tullkontroller och cyberattacker.
Dessa metoder är svårare för väst att bemöta men kan ändå uppnå Kinas mål – utan ett öppet krig.
3. Ryssland och Baltikum: NATO’s svaga länk?
Estland, Lettland och Litauen är små, isolerade och gränsar till Ryssland.
För Putin erbjuder de ett symboliskt och strategiskt mål för att testa NATO’s beslutsamhet.
Det nya ansiktet av rysk aggression
Experter oroar sig mer för hybridhot än för en fullskalig invasion – cyberattacker, sabotage och desinformation.
Sådana handlingar är svåra att bemöta och behöver inte direkt utlösa artikel fem i NATO-fördraget.
Kommer USA verkligen att ingripa?
Skulle USA riskera kärnvapeneskalering för att försvara Riga eller Tallinn?
Den osäkerheten – särskilt under en mindre NATO-lojal administration – kan uppmuntra Moskva att utmana alliansen.
Ukrainas skugga
Rysslands krig i Ukraina har försvagat dess militära förmåga.
Om förlusterna fortsätter – över en miljon döda och tusentals förstörda stridsvagnar hittills – är ett angrepp mot Baltikum knappast sannolikt inom den närmaste tiden.
4. Indien och Kina: En frusen frontlinje
Gränsen mellan Indien och Kina, den så kallade Line of Actual Control, löper genom Himalayas höga berg.
Det är en av de mest avlägsna – men fortfarande aktiva – konfliktytorna i världen.
Närstrid på världens tak
Eftersom båda sidor förbjuder skjutvapen i gränszonerna har senaste sammandrabbningar skett med stenar, käppar och nävar.
Galwandalen 2020 dödade minst 20 indiska och upp till 40 kinesiska soldater – i en strid med nästan medeltida drag.
En gräns utan regler
Det finns inga fungerande kommunikationskanaler eller avspänningsavtal mellan länderna.
Den frånvaron gör missförstånd mer sannolika – och farligare.
Två stormakter, ett smalt pass
Trots den avlägsna geografiska platsen är insatserna höga.
Ett misstag kan snabbt leda till regional eskalering och störa USA’s strategi i Asien.
Ekonomisk verklighet som broms
Båda länder fokuserar på inre stabilitet. Indien prioriterar långsiktig tillväxt, medan Kina står inför en demografisk utmaning.
Ett fullskaligt krig hotar båda – och det är något ledarskapen är medvetna om.
5. Koreahalvön: Ett ofärdigt krig
Koreakriget har aldrig officiellt avslutats.
DMZ är fortfarande en av världens mest militariserade zoner, samtidigt som Nordkorea i hemlighet fortsätter att utveckla sitt kärnvapenprogram.
USA’s permanenta närvaro
USA har fortfarande 30 000 soldater stationerade i Sydkorea. I en konflikt skulle de sannolikt drabbas först.
Den begränsade kunskapen om Nordkoreas kapacitet och avsikter gör strategisk planering extra svår.
Kim Jong Uns oförutsägbarhet
Isolerad och pressad ser Kim sin kärnvapenarsenal som en garant för regimens överlevnad.
Om han uppfattar ett hot eller en möjlighet till förstahandsangrepp, är en överraskningsattack inte utesluten.
Kedjereaktioner i Asien
Om USA inte lyckas försvara Taiwan eller Baltikum kan allierade som Sydkorea och Japan börja tvivla på amerikanskt skydd – och överväga egna kärnvapen.
Faktum är att 70 % av sydkoreanerna nu stödjer den idén.
Varför Koreahalvön ändå kan förbli lugn
Trots riskerna verkar Nordkorea inte söka öppen konflikt just nu.
Deras arsenal är oprövad, och med Trump eventuellt tillbaka – en ledare Kim redan mött – kan Pyongyang känna sig relativt trygg för tillfället.
Världsfred kräver förebyggande – inte bara reaktion
Enligt Graff har alla fem brännpunkter en sak gemensamt: krig kan börja inte genom förklaringar, utan genom felkalkyleringar.
Utmaningen är nu att stärka diplomatin, öppna kommunikationskanaler och återuppbygga förtroende – innan misstag leder till förödelse.
