Kathrine Frich
Oro över utnyttjandet av minderåriga har ökat i Ukraina efter nya vittnesmål som visar hur barn och tonåringar lockats in i hemliga uppdrag via sociala medier.
Myndigheter säger att rekryterare riktar in sig på unga som känner sig isolerade eller frustrerade och erbjuder pengar för uppgifter de knappt förstår.
Brottsbekämpande organ menar att detta har blivit en systematisk taktik för att utnyttja de mest sårbara.
Allt fler fall
Enligt BBC har Ukrainas säkerhetstjänst SBU identifierat över 800 personer som rekryterats av Ryssland de senaste två åren – däribland 240 minderåriga. Vissa var så unga som 11 år.
Ett fall gällde en 17-åring som reste ungefär 800 kilometer till staden Rivne i västra Ukraina för att hämta en bomb och en telefon gömda i en park.
Han berättade för BBC att han blivit lovad 22 000 kronor för att placera sprängladdningen i en skåpbil som användes av Ukrainas militär.
Tonåringar måltavlor
Tonåringen, som kallas Vlad, sade att han fått instruktioner att koppla ihop sprängladdningen medan han livesände till en samordnare som planerade att detonera den på distans.
SBU spårade operationen och stoppade den innan attacken kunde genomföras.
Nu 18 år gammal väntar han på rättegång för terrorrelaterade brott som kan ge upp till 12 års fängelse.
”När jag kopplade ihop kablarna tänkte jag att den kunde explodera just då. Jag trodde att jag skulle dö”, sade han till BBC när han beskrev ögonblicket då han försökte montera bomben.
Ännu yngre barn kontaktas
Cybersäkerhetsexperten Anastasiia Apetik sade till BBC att hon sett försök att rekrytera barn så unga som nio eller tio år.
Andrii Nebytov, biträdande chef för Ukrainas nationella polis, sade att rekryterarna medvetet söker individer som lätt kan manipuleras.
Enligt honom får barn instruktioner att tillverka improviserade sprängladdningar av hushållsmaterial och lämna dem vid exempelvis polisstationer eller rekryteringscenter.
Plattformar som utnyttjas
SBU rapporterar att det mesta av rekryteringen sker via Telegram, men även TikTok och spelplattformar används.
Myndigheterna säger att pengar – inte proryska åsikter – är den främsta drivkraften.
Vlad berättade att han inte hade några politiska åsikter och bara skrev på Telegram att han sökte distansarbete. Inom några minuter fick han erbjudanden från en kontakt som kallade sig Roman.
Uppdragen trappas upp
Vlad sade att han först skulle hämta en granat som aldrig dök upp, men han fick ändå 330 kronor.
Senare ombads han att elda upp en rekryteringscentrals skåpbil och filma det, och fick cirka 1 100 kronor i kryptovaluta – betydligt mindre än utlovat.
BBC granskade Telegram-kanaler kopplade till denna verksamhet, där det ofta förekommer videor på bränder och explosioner, men deras ursprung kunde inte bekräftas.
De kanaler BBC följde utger sig inte för att vara prorussiska men lyfter ofta fram missnöje med den ukrainska värnplikten.
Telegram sade att sådant innehåll bryter mot plattformens regler och tas bort när det upptäcks.
Ukrainska myndigheter har namngivit påstådda ryska underrättelseofficerare som kopplas till dessa nätverk, men BBC noterade att man inte självständigt kan bekräfta någon direkt statlig inblandning.
Källor: Digi24, BBC, SBU (via BBC), Ukrainas nationella polis.
