Kathrine Frich
Kina har höjt priserna på vapen och militärrelaterade varor som säljs till Ryssland med mer än 80 procent sedan 2021.
Det kan se ut som geopolitisk solidaritet, men Pekings verkliga motiv är betydligt mer beräknande: vinst.
Genom att utnyttja Rysslands krigsnöd och nästan helt fasta efterfrågan har kinesiska exportörer tjänat enorma summor – samtidigt som samma produkter säljs till andra länder med betydligt lägre prishöjningar.
Kina spelar på båda sidor
Ur västerländskt perspektiv verkar Kina och Ryssland stå enade mot Ukraina och väst.
Men Peking hävdar att det är neutralt. Snarare än att stötta Moskva av ideologiska skäl följer Kina sin välkända strategi: ekonomiskt egenintresse. Billig rysk olja? Bra för tillväxten.
En bunden marknad för överprissatta maskiner? Ännu bättre. Det är det senaste exemplet på den pragmatism som präglar Kinas utrikes- och ekonomipolitik.
En huvudvärk för Kreml
Enligt en rapport från Bank of Finland’s Emerging Economies Research Institute steg priserna på exportkontrollerade kinesiska varor till Ryssland i genomsnitt med 87 procent mellan 2021 och 2024.
För andra länder ökade priserna på samma varor endast med 9 procent.
Skillnaden visar hur kinesiska företag utnyttjade Rysslands begränsade alternativ och maximalt drog nytta av krigstidens brådska.
Sanktionerna biter hårdare
Väst hoppades att sanktioner skulle försvaga Rysslands militärindustriella bas. Ironiskt nog kan Kinas prispåslag bidra till just det.
En högt uppsatt västerländsk sanktionskälla sade till Financial Times att det är positivt att se Moskva bli ”lurade” av kinesiska leverantörer.
När priserna skjuter upp med 80 procent krymper Kremls inköpslista – och därmed förmågan att rusta upp.
Den dolda frontlinjen
Forskarna Iikka Korhonen och Heli Simola fokuserade särskilt på kategorin ”maskiner och mekaniska apparater”, en central grupp utrustning för försvarsproduktion.
2024 steg exempelvis värdet av ryska importen av kinesiska kullager med 76 procent, medan volymen sjönk med 13 procent.
Det är prisökningarna – inte ökad efterfrågan – som ligger bakom handelsuppgången.
Det är inte bara Kina
Kina är inte ensamt om att ta mer betalt av Ryssland.
Studien visade att turkiska exportörer höjde priserna på sanktionerade varor till Ryssland med upp till 55 procent.
Med data från 14 länder drog forskarna slutsatsen att kostnaden för dessa kontrollerade importer steg med i genomsnitt 75 procent mellan 2021 och 2024, medan priserna på andra varor låg stilla.
Kina bromsar Rysslands återupprustning
Trots att Peking nekar till att ge Moskva dödlig utrustning kan Kina – avsiktligt eller inte – ändå hämma Rysslands krigsinsats.
Genom att höja priserna på viktiga militärrelaterade varor har Kina indirekt bromsat rysk återupprustning.
Köpare som inte är sanktionerade har inte drabbats av liknande prishöjningar, vilket visar att Ryssland pekas ut särskilt.
Sanktionspress betyder högre riskpremier
Rapporten antyder att efterlevnaden av sanktioner blir både mer effektiv och dyrare.
Exportörer verkar kräva högre riskpremier för att leverera till Ryssland när juridiska och ryktemässiga risker växer.
Det har skapat en situation där själva prishöjningen fungerar som ett tryckmedel mot Kreml.
Priset Ryssland begär mest
För Rysslands ledning är att få sanktionerna hävda en av de högsta prioriteringarna. I en ny USA–Ryssland-plan som presenterats för Ukraina rapporteras båda sidor ha enats om att ta bort sanktioner ”stegvis och från fall till fall.”
Kreml känner tydligt av det ekonomiska trycket – och Kinas vinstdrivna strategi erbjuder föga lindring.
