Kenneth Glad
Ett mål inför Afrikas högsta domstol för mänskliga rättigheter sätter Malis militära strategi under ny granskning. Frågan gäller anklagelser om omfattande dödande av civila under operationer som genomförts med stöd av utländska stridande.
Stämningen kretsar kring en operation i mars 2022 i den centrala staden Moura. FN-utredare drog slutsatsen att maliska styrkor, tillsammans med utländska stridande som tros tillhöra Rysslands Wagnergrupp, dödade minst 500 civila.
Dessa slutsatser, som citeras av The Moscow Times, utgör en central del av fallet som nu prövas vid Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter.
Människorättsorganisationer hävdar att händelsen inte var isolerad utan del av ett bredare mönster av övergrepp under motinsatsoperationer.
De menar att Mali misslyckades med att skydda civila och inte vidtog meningsfulla åtgärder för att utreda de ansvariga.
Ett prejudikat tar form
Klagomålet lämnades in av TRIAL International, Pan African Lawyers Union och International Federation for Human Rights.
Enligt den ryska oberoende nyhetskanalen försöker organisationerna fastställa Malis ansvar för samarbete med utländska kontraktörer som anklagas för att ha begått ”allvarliga människorättskränkningar”.
Mål som rör privata militära aktörer är ovanliga vid domstolen, som är baserad i Arusha i Tanzania. Juridiska observatörer menar att utgången kan påverka hur stater bedöms när de förlitar sig på sådana styrkor.
Åtgärden speglar bredare farhågor om den ökande användningen av privata militära företag i konfliktzoner och svårigheten att ställa dem till svars.
Partnerskapet med Ryssland granskas
Malis militärledning vände sig till Ryssland 2021 efter att ha brutit banden med tidigare allierade Frankrike och bjöd in Wagnerstridande för att bekämpa en förvärrad insurgens.
Dessa styrkor bidrog till att återta viktiga områden 2023. Deras närvaro har dock också kopplats till anklagelser om olagliga dödanden, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden.
En händelse som lyfts fram i den rättsliga inlagan dateras till april 2022, då minst 50 civila enligt uppgift dödades och hundratals greps efter att en vägbomb dödat en ”rysk rådgivare” som arbetade med maliska trupper.
Wagner har sedan dess ersatts av en Rysslandsanknuten styrka känd som Afrikakåren, som fortsätter Moskvas säkerhetsengagemang i regionen.
Målet väntas pröva om Mali kan hållas ansvarigt för handlingar utförda av utländska stridande som opererar tillsammans med dess armé, en fråga med konsekvenser långt utanför landets gränser.
Källor: The Moscow Times, FN-rapporter
